Samband / Kontakt:

Heimasími/Hemtel:
+354 - 5884898KAI2010-08

Kristbjörg:
gsm: +354 - 6992381
kai@mi.is

Per-webPer:
gsm: +354 - 6980822
per@per.is

Denna webb uppdaterades senast 17.04.2017

Per på Blogger:

Per på Island - Utkiken på Atlantön
Vulkaner och geologi på Island
Hekla
Islandsguiden på svenska
 

Om jordskalv och vulkanutbrott på Island
Läs om mer om jordskalv och vulkanutbrott. Klicka på rubriken här ovan för allmänt om geologisk aktivitet.

Webbkameror som bevakar vulkanerna Hekla och Katla live.

Barðarbunga 2014-2015 (Holuhraun)
Jag har öppnat en ny bloggsida om Barðarbunga 2014.

Vulkanen Hekla

Vulkanen Hekla är mogen för utbrott. Här har jag öppnat en särskild webbsida om Hekla inför ett eventeullt utbrott.

Hekla 120516-1

Vulkanen Katla
 Läs mer...
Webbkamera vid Katla...

Vulkanutbrottet 2011 i Vatnajökull

Läs här om utbrottet, bilder, asknedfall m.m. Utbrottet började 21 maj och slutade 25 maj. Här...

VULKANUTBROTTEN I EYJAFJALLAJÖKULL 2010.

Läs om vulkanutbrotten (två separata utbrott) i Eyjafjalla- jökull våren 2010 på vulkansidan om Eyjfjallajökull.
Där finns också ett litet bildgalleri från utbrotten.
Se här...

Vulkan 100417-1734

16-022en

ALANDIA TRAVEL SERVICE

Reseplanering på svenska för din islands-resa
Bussbokningar, guidning, måltider och andra arrangemang för din Islandsresa.
reseplanerartillstånd från den statliga turistbyrån på island

E-mail: per@per.is.  www.per.is
Tel.: +354-6980822.
Läs mera här. Hör av dig för förslag och offert.

Personlig och engagerad service för din Islandsresa

Jordskalv och vulkanutbrott
Översikt över aktuella geologiska aktiviteter på Island

Innehåll:
Senaste nytt
Vulkanutbrottet i Holuhraun
Hekla
Katla och Myrdalsjökull
Eyjafjallajökull
Askja
Vatnajökull
Sydlandsjordskalven.
Laki, “Móðuharðindin” och Laki-kratrarna
Heimaey, Vestmannaöarna 1973
Jordskalvsområdet vid Nordisland

Webbkamera vid Hekla och Katla

Senaste nyheterna om jordskalv eller vulkanutbrott på Island

I slutet av september 2015 och några dagar in i otkober kom ett s.k. hlaup (vattenflod) ur Vatnajökulls västra del, den östra Skaftárketillinn. Det var det största Skaftárhlaupet i mannaminne.

Vulkanutbrott vid Holuhraun norr om Vatnajökull pågick 31.8.2014 - 27.2.2015. Läs mer på vulkanbloggen: Pers blog Islandsgeologi

Oro och vattenflod i Katla, den 9 juli 2011. Läs mer här...

Vulkanutbrott i Vatnajökull började den 21 maj 2011 och upphörde den 25 maj. Läs mer här...

Vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull upphörde den 23 maj 2010. Här är en särskild vulkansida, som jag hållit i gång under vulkanutbrotten i Eyjafjallajökull 2010, och som är en enkel dagbok över händelseförloppet.

Här kan Du se de senaste jordskalven som den isländska väderlekstjänsten har registrerat under de senaste 48 timmarna.

Vulkanutbrott förestående?

Utbrottet vid Holuhraun pågick under tiden 31 augusti 2014 till 27 februari 2015. Läs mer om det här...
Vatnajökull (Grímsvötn) har haft utbrott (maj 2011) och är sannolikt inte aktuell på några år.
Eyjafjallajökull hade utbrott nu 2010, så den är inte heller aktuell längre. Geologen Páll Einarsson sade i oktober 2010 att utbrott är förestående, antingen vid Grímsvötn i Vatnajökull glaciären, eller i vulkanen Hekla, och det inom några veckor eller månader, i alla händelser i höst eller vinter. Geologerna har följt med dessa vulkaner under årtionden och tecken finns nu på att utrbott inte är så långt borta. Vi får se om han blir sannspådd. Han blev sannspådd beträffande Grímsvötn.

Men fortfarande är vulkanutbrott sannolika i Hekla och Katla. En liten förvarning kom i Katla den 9 juli 2011, när en flodvåg kom i Múlakvísl, som är en glaciärälv ur Katla, utan att ett egentligt vulkanutbrott kunde noteras.

Hekla hade senast utbrott år 2000. Den har haft utbrott vart tionde år sedan 1970. Aktivitet och landhöjning vid vulkanen visar på aktivitet. Kommer ett nytt utbrott under detta år?
Katla hade senast utbrott år 1918. Normalt har den haft utbrott med 40 - 80 års intervall under historisk tid. Är den inte mogen nu? Troligen ett mindre utbrott den 9 juli 2011. Läs mer om det här...
Eyjafjallajökull Ett utbrott pågick under 23 dagar (23.3.-12.4.2010). Detta var ett litet utbrott öster om den egentliga glaciären i området Fimmvörðuháls. Bara två dagar efter att det utbrottet upphörde började ett nytt utbrott i Eyjafjallajökull den 14 april. Det upphörde den 23 maj 2010. Föregående utbrott under glaciären var 1821 - 1823. Utbrottet kan starta igen, som skedde 1821-1822. Se mer om dessa två utbrott här...
Under Vatnajökull finns en av det aktivaste vulkaniska området vid Grímsvötn. Utbrott i området senast 2004. Nytt utbrott började den 21 maj 2011 och upphörde den 28 maj. Detta är ett av de kraftigaste utbrotten på 100 år, trots att det varade bara några dagar, i alla fall beträffande mängd av vulkanämnen som kom upp i inledningsfasen av utbrottet. Läs mer här...

Nyheter om geologisk aktivitet:

01.10.2016:
Katla lugn ännu - varningsnivå införd

Vulkanen Katla har hållit sig lugn det senaste dygnet. Några medelstora jordskalv kom senaste natt, men ingen vulkanisk aktivitet kan ännu skönjas.
Myndigheterna införde s.k. varningsnivå och man har stängt av vägen in till Sólheimajökull, som är en populär plats som turisterna gärna far till. Där kan man se en tunga av Mýrdalsjökull komma ned. Den heter Sólheimajökull.
Man befarar, om ett vulkanutbrott kommer, att smältflod kan komma ned ur glaciären.

30.09.2016:
Katla mullrar

Vulkanen Katla, som ligger mitt under Mýrdalsjökull, har mullrat den senaste tiden. I natt var en serie jordskalv på litet djup i den s.k. Katla calderan. Det största skalvet var 3,6 på Richter kl 04:41 och föregicks av ett lite mindre bara en minut tidigare.
Ökad aktivitet har varit de senaste dagarna och den har inte varit så stor sedan 2011.
Vädertjänstens geologiska avdelning höjde sin beredskap i natt och satte några tjänstemän i beredskap.
Skalven är grunda, vilket tyder på att de härrör från geotermisk aktivitet snarare än vulkanisk aktivitet.

Katla 1918

Katla hade sitt senaste utbrott år 1918 och brukar ha utbrott med intervaller på 60 - 80 år. Ett mindre utbrott under glaciären förekom troligen för några år sedan när en flodvåg kom ner i Múlakvísl och spolade bort en landsvägsbro och en del av ringvägen. Men det utbrottet nådde aldrig upp till ytan av glaciären.
Nu kan man inte märka några tecken på ett förestående vulkanutbrott i Katla.

Jag följer med och rapporterar om aktiviteten ökar eller läget förändras.

29.08.2016:
Jordskalv vid Katla

Senaste natt (29.08.2016) kom en serie ganska stora jordskalv i Katla, vulkancladeran i Myrdalsjökull. Det kraftigaste var 4,6 på Richter. Geologerna säger att inga tecknen på vulkanutbrott kan konstateras, men att man följer noggrannt med. En viss ökning av vattenflödet i glaciärälvarna från Myrdalsjökull har konstaterats, t.ex. i Bláfjallakvísl, som rinner mot norr från Myrdalsjökull.
En ökning av ledningsförmågan i vattnet har konstaterats och är tecken på att vattnet kommer från varma källor under glaciären.

04.03.2016:
Intressanta uppgifter om vulkanutbrott under glaciär i augusti 2014

Islands Universitets geologiska instituition har konstaterat att fyra subglaciala vulkanutbrott föregick det synliga och stora vulkanutbrottet i Holuhraun 2014-2015. Institutionen har analyserat uppgifter från tiden före det stora vulkanutbrottet i Holuhraun, som pågick från slutet av augusti 2014 till slutet av februari 2015. Här kan du läsa mera om denna nya upptäckt.

21.07.2015:
Rapport om vulkanutbrottet i Holuhraun: 11 milj ton av svaveldioxid

Isländska och utländska vetenskapsmän har samlat uppgifter om vulkanutbrottet i Holuhraun, som pågick under tiden 31 aug 2014 till 27 feb 2015. Detta utbrott är det största sedan Skaftáreldarna 1783-84.

Bl.a. har man beräknat utsläpp av svaveidioxid till 11 milj ton, som är lika mycket som ustläppen från industri, trafik och bosättning i Europa år 2011. Tack vare att utbrottet till stor del pågick under den mörka årstiden och med många stormar var effekterna av utsläppen mindre allvarliga än de skulle varit annars. Solljus omvandlar svaveldioxidgas till svavelsyra och den processen var mindre pga årstiden. De kraftiga vindarna blåste också gaserna ut till havs. Så är området där utbrottet pågick basiskt och det har neutraliserat försurningseffekten. Man kan alltså säga att utbrottet kom på rätt plats och under rätt tid. inte att förglömma att området är långt från bebyggelse.

Skaftáreldarna 1783-84 släppte ut 10 ggr mera svaveldioxid. De började under sommaren 1783 (juni) och därför blev effekterna mycket allvaligare. Man beräknar att 20% av befolkningen, ca. 10.000 personer, omkom i samband med det utbrottet.

01.07.2015:
Jordskalvsaktivitet vid Reykjanes

Earthquakes 150701Sedan i gårkväll vid 21 tiden har det pågått jordskalvsaktivitet rätt utanför Reykjanes, några kilomter mot SV från Reykjanesudden. Flere hundra skalv har registrarats, det största var 5,0 på Richterskalan och kom 25 minuter över två i natt.

Skalven har kännts i huvudstadsregionen.

Geologerna säger att detta är ett område där sådana jordskalvsserier förekommer regelbundet och att verksamheten inte är alarmerande för tillfället. Man räknar inte heller att detta är tecken på större jordskalv på Reykjanes. För några veckor sedan gick Vädertjänstens geologiavdelning ut med information om att ett stort jordskalv kan komma på Reykjanes, i området från Kleifarvatn och till huvudstaden, men att den serie som nu registrerats inte ger anledning att räkna med att det stora skalvet ska komma, i alla fall inte som en följd av det som nu pågår.

Men jag föler med och rapporterar om något mera skulle ske.

05.03.2015:
Tom krater vid Holuhraun

Vulkanologen Ármann Höskuldsson for jämte andra vetenskapsmän til vulkanområdet vid Holuhraun i går. Han säger att nu står kraterna tom, men det ryker här och där. Vetenskapsmännen mätte gasutsläpp och tog prover av lavan. Ármann tog bilden här nedan av lavan (www.mbl.is).
De högsta kraterkanterna är nu 70 m över omgivningen och kratern är avlång och 600-700 m lång.
Vulkanutbrottet upphörde den 27 februari 2015. Om du vill läsa mer om detta imponerande vulkanutbrott, som pågick från augusti 2014 till februari 2015, gå till min blogg om utbrottet.

Holuhraun 150304 ÁH

27.02.2015:
Vulkanutbrottet i Holuhraun över?

Idag Det är uppenbart att vulkanutbrottet i Holkuhraun över över, exakt sex månader efter att det började den 31 augusti 2014. Läs mer på bloggen...

25.01.2015 - uppdat. 24.2.2015:
Vulkanutbrottet vid Holuhraun

Sedan slutet av augusti pågår ett relativt stort lavautbrott vid Holuhraun, norr om Vatnajökull.
Jag bloggar om detta utbrott på min vulkanblogg: www.islandsgeologi.blogspot.com
Utbrottet är på väg att plana ut (febr. 2015).

25.07.2014:
Jätteskred vid Öskjuvatn

Ett jättelikt jordskred föll vid den södra stranden av Öskjuvatn på kvällen måndagen den 21 juli. Det var sent på kvällen, så ingen människa befann sig på området. Normalt den här tiden på året är hundratals besökare i området. Skredet förorsakade en stor flodvåg i insjön. Man räknar med att flodvågen varit upp mot 40 m hög.

Totalt beräknar man att jordmassorna var ca. 50 miljoner kbm, varav 24 milljoner gled ut i vattnet. Som jämförelse kan man nämna att den jättestora Kárahnjúkurdammen byggdes av ca 10 milj. kbm fyllnadsmaterial.

20.03.2014:
Hekla laddar upp?

Vulkanen Hekla hade senast utbrott år 2000 och före det 1991, 1980 och 1970, dvs. med ca 10 års intervall. Geologerna har varit beredda på att ett utbrott skulle vara på kommande sedan år 2010. Mätningar visar också att magmabehållaren under vulkanen fylls på hela tiden och marknivån vid Hekla har stigit. Denna höjning är mera nu än den var före utbrottet år 2000. Men ändå kan ingen säga att ett utbrott är förestående genast. Man har förbättrat mätutrustningen betydligt de senaste åren och har flere gps-mätare i omgivningarna runt vulkanen. Man har också satt upp flera gasmätare. En följd av ökad inströmning av magma under vulkanen är att gas från magman sipprar ut genom marken i ökad omfattning. Dessa gasmätningar tillsammans med jordskalvsmätare (seismografer) och gps-mätningar ger vetensskapsmännen märken om förestående utbrott.
Utbrott i Hekla kommer i allmänhet med kort förvarning, kanske mindre än en timme. Så skedde år 2000.

Myndigheterna sätter nu upp varningsskyltar vid vandringsleder upp på vulkanen och uppmanar vandrare att ha med mobiltelefon, för man kommer att meddela om utbrott med sms till alla telefoner som befinner sig i området. Läs mer om Hekla här...

19.01.2014- uppdat. 30.01.2014:

Löp i Skaftá

Ett s.k. jökulhluap (glaciärlöp) har börjat i dag i Skaftá. Älven har sin källa i Vatnajökull och i två vattenreservoarer under glaciären, som är vid varma källor under isen. Regelbundet svämmar dessa två reservoarer över. Senast skedde det i september 2012. I dag på eftermiddagen uppmättes ökad ledningsegenskaper i vattnet, som tyder på att smältvatten från reservoaren rinner ut i älven. Översvämningen, löpet, rinner så ut i älven, Skaftá och kan förorsaka att älven svämmer över sina bräddar.
Men detta bedöms vara ett mindre löp och borde inte förorsaka skador i nämnvärd omfattning.
(30.1.2013): Det visade sig också vara ett litet löp, som inte förorsakade skador.
Man färväntar sig dock löp under den andra reservoaren, som bedöms vara fylld till brädden. Det är länge sedan den senast svämmade över.

14.11.2013:
50 år sedan Surtsey utbrottet

I dag den 14 november är det 50 år sedan vulkanutbrottet i havet SV om Vestmannaöarna sågs första gången. Vulkanutbrottet bildade en ny ö i havet, Surtsey. Det var besättningen på fiskebåten Ísleif II som först upptäckte utbrottet, som började som vulkanutbrott på havsbottnen, där vattendjupet är ca 130 m. Utbrottet pågick med korta avbrott till juni 1967. I utbrottet bildades tre öar, men två av dem eroderades snabbt ned av havets påverkan, Syrtlingur och Jólnir. Surtsey var från början ca 3 ha, en i dag återstår mindre än 2 ha. Men det som är kvar nu är kärnan av stelnad lava, som beräknas stå emot havets erosion i många hundra år.
Ön fredades 1965 medan utbrottet ännu pågick och endast vetenskapsmän får nu komma i land på ön. Den nybildade ön gav enastående möjligheter att utforska hur växter och djur koloniserar junfruligt land.
Runt Vestmannaöarna finns flere små öar, som antagligen bildats på samma sätt som Surtsey. Av dem återstår bara den hårdaste lavakärnan. Det ger en fingervisning om hur Surtsey kan se ut efter några hundra år av havets påverkan av stränderna.
Det som gjorde att Surtsey blev så motståndskraftig att ön finns kvar i dag är att utbrottet övergick i ett lavautbrott, där flytande lava kunde komma upp till ytan utan att komma i kontakt med havsvatten och då kom flytande lava upp, som sedan stelnade till berg, som finns kvar i dag. Det porösare grus- och askamaterialet, som bildades när lavan kom i kontakt med vatten är betydligt lättare att erodera ned eller spola bort.
Surtsey är numera också på UNESCOs världsarvslista.

Surtsey
Surtsey, skärmklipp från mbl.is

13.10.2013 - 08:30:
Jordskalv 4,8 på Richter på Reykjanes

I morse kl 07:34 förekom ett relativt kraftigt jordskalv på Reykjaneset. Det har uppmätts till4,8 på Richter-skalan, Skalvserien började vid 6-tiden i morse och nu (08:30) har drygt 70 skalv uppmätts i området, del flesta mellan 2 och 3 på Richter.
Det största skalvet kunde kännas i huvudstadsområdet, men uppgifter har inkommit att folk har märkt av skalvet på hela sydvästlandet och upp till Hólmavík vid Västfjordarna.

Skalvet var nästan längst ut på Reykjaneset, ca 2 km öster om den yttersta spetsen, den s.k. Reykjanestån.

Reykjanes 131013-0830

05.10.2013:
Jordskalvsaktivitet vid Eyjafjörður

I den senaste veckan har åter en serie jordskalv förekommit vid mynningen till Eyjafjörður, norr om Akureyri. Det största skalvet uppmättes till 3,8 på Richter-skalan och kunde kännas i bygden, särskilt i Ólafsfjörður och Dalvík.
Nu har det åter lugnat ned sig.

I april i vår pågick aktivitet med jordskalv vid Grímsey, som ligger lite längre mot nordost och för ungefär ett år sedan var jordskalv i samma område som nu. Detta är ett mycket aktivt område. Området ligger på havsbotnen längs kontinentalsprickan som fortsätter norrut från Island.

09.05.2013 - kl. 11:20 - uppdat kl 20:00.:

Jordskalv SV om Reykjanes

I dag på förmiddagen har en serie jordskalv inträffat på havsbotten just SV utanför Reykjanes. Det största hittills ca 4,1 på Richter enligt de första rapporterna. Det verkar som om det är fråga om en serie skalv och de fortsätter än. Skalvaktiviteten har nu pågått sedan kl 02 i natt och pågår än. Här nedan är jordskalvskarta från www.vedur.is.
Ett skalv, som var 4,0 kom nu för 20 min. sedan (17:10 lokal tid) enligt den automatisk registrering som vädertjänsten har på nätet. Ett nytt skalv rapporterades kl 19:20, som var 4,5 på Richter. Vädertjänstens geolog har granskat skalvet.

Reykjanes 130509-2005

17.04.2013:
Lugnare period

Efter den senaste perioden med jordskalvsaktivitet vid Grímsey har vi nu åter kommit in i en lugnare period. Det förekommer fortfarande skalv öster om Grímsey, ända upp till 2 på Richter, men inget uppseendeväckande.
Också vid Hekla är det lugnt för tillfället.

05.04.2013:
Än förekommer jordskalv vid Grímsey

Jordskalvsaktiviteten vid Grímsey har pågåt nu i tre dygn. Skalven är mindre, men efter några skalv på drygt 3 just före midnatt senaste natt, har aktiviteten varit större i dag. Skalven är nu aningen längre mot NV. Inga tecken finns ännu på att ett vulkanutbrott på havsbottnen skulle vara på gång.

03.04.2013:
Jordskalvsoro öster om Grímsey - största skalvet hittills 5,4 på Richter

Grimsey130403Tidigt på natten den 2 april kom ett kraftigt jordskalv på 5,4 på Richter rätt öster om den nordliga ön Grímsey. Avståndet till ön var bara ca 15 km och skalvet kändes tydligt. Sedan dess har skalven fortgått oavbrutet och några har varit över 4 på Richter.
Skalvzonen ligger i en zon där kontinentalsprickan fortsätter från huvudön Island ut mot norr mot Ishavet. Natten mot den 3:e april förflyttade sig aktiviteten mot sydost, men fortfarande inom samma zon.

Området är ett känt jordskalvsområde, men det är drygt 10 år sedan motsvarande kraftiga skalv förekommit där. Den nu pågående jordskalvsserien har känts tydligt, särskilt på ön Grímsey, men också på nordlandet på Island, t.ex. i Húsavík, Dalvík och Akureyri.

Kartan här till vänster visar platsen för de många skalven. Varje grön stjärna markerar skalv större än 3 på Richter. Kartan är hämtad från www.vedur.is.

Ingen vulkanisk aktivitet har observerats, dessa skalv är uteslutande förorsakade av kontinentalplattornas rörelser i området.

Jag rapporterar mer här på webben om något mera intressant inträffar i området.

03.03.2013:
Viss aktivitet i Katla calderan

Katla 130302 - 0950Jón Frímann, som bloggar om vulkanisk aktivitet på Island, konstaterade i går (2 mars) på sin blogg, att intressant geologisk aktivitet pågår just söder om Katla-vulkanens caldera. Visserligen bara små skalv, men de beror antagligen på röresler i magma på ganska grunt djup, bara några kilometrar. Han säger att det är svårt att bedöma vad som sker och om det leder till ytterligare aktivitet, men det kan vara värt att följa med. Här här hans blogg.

Vulkanen Katla hade senast ett utbrott 1918 och hör till de vulkaner som man bedömer som mest allvarliga om ett utbrott kommer. Både beträffande asknedfall och risken för störtfloder, eftersom vulkanen ligger i en glaciär, Myrdalsjökull.

På kartan här till vänster är området, där den nu aktuella aktiviteten pågår, gulmålat. Kartan är från www.vedur.is

 

Jag följer förstås med om något mera händer.

 

23.01.2013:
23 januari 1973, just efter midnatt:

Vestmannaöarna i ljusan låga

Vestmannaeyjar 1973-01-23 Se videon

Bilden här till vänster är hämtad från en filmsnutt som skepparen Sævald Pálsson på fiskebåten Bergur VE44 tog kl 17:45 den första dagen för utbrottet. Han hade farit en tur till fastlandet med folk som evakuerades. Dubbelklicka på bilden eller på rubriken här ovan för att se videon.
Sången som spelas med filmsnutten er Gylfi Ægisson som sjunger “Minning um mann” (sv. Ode till en man).
Låten kom ut 1973 och var populär det året och firar således också 40 års-jubileum i år.

 

En dryg timme efter midnatt, dvs natten mot den 23 januari 1973 öppnades en 1600 m lång vulkanspricka i den östra delen av Heimaey (Hemön) i Vestmannaöarna och det första utbryttet i bebyggelse här på Island var ett faktum. På ön bodde drygt 5000 personer och de flesta evakuerades bara på några timmar under natten. Fotografen Tom Wiklund från tidningen Åland besökte ön 1974 och har sänt mig några bilder, som Du kan se här...

I dag (den 23 januari 2013) har 40 år förflutit sedan detta vulkanutbrott inleddes.

Det pågick till den 3 juli samma år, då det officiellt förklarades avslutat. Utbrottet kom utan förvarningar och tog bokstavligen befolkningen på sängen. Det hade inte varit vulkanutbrott på ön de senaste 5000 åren. Visserligen var ett utbrott några kilometer sydväst från ön, ute i havet åren 1963 - 1967, men ingen anade att ett utbrott var på gång på Heimaey.

De flesta i staden hade gått och lagt sig, men vaknade av oljudet och ljusskenet från den lava som kastades upp ur sprickan. Brandbilar körde runt samhället med sirenerna på för att väcka de som eventuellt ännu låg och sov. Invånarna visades ned till hamnen eller till öns flygplats för att evakueras. De flesta fick bara ett fåtal tillbehör med sig, de for i väg mer eller mindre bara med de kläder de hade på sig.

Utbrottet förorsakade stor förödelse, ca 1/3 av husen i staden (drygt 400 hus av 1350) begravdes under lava eller aska och kunde inte räddas. Resten av staden täcktes av aska och pimpsten från utbrottet. Röjningen inleddes efter att utbrottet upphörde den 3 juli samma år.

Heimaey blev större och hamninloppet smalare. Ett tag var man övertygad om att hamninloppet skulle täppas till och då började man spruta kallt havsvatten med kraftiga pumpar från militärbasen i Keflavik på lavan och kunde därmed stoppas dess framfart. Efteråt kunde man se att hamnen nu blivit skyddad av ostliga vindar och hamnen blev därför betydligt lugnare.

Vulkansprickan täpptes så småningom delvis igen och efter de första veckorna fortsatte utbrottet ur en krater och vulkanen “Eldfjall” hade så bildats när utbrottet var över.

Ingen person förolyckades direkt i utbrottet, men en person omkom av gasförgiftning i slutfasen av utbrottet, då han skulle söka tillhörigheter i källaren till sitt hus. Kolmomoxid och giftiga gaser hade samlats i källarvåningen.
Det sägs också att en häst skulle ha förolyckats i inledningsfasen av utbrottet, då den föll ned i en spricka.

23.01.2013:
Jordskalv på 3,4 i Vatnajökull

Vatnajökull 130123-0450Nu i morgonnatten var ett jordskalv på 3,4 i norra delen av Vatnajökull, vid Kistufell. Några skalv på 2 eller mindre förekom i anslutning till skalvet.
Skalvet är markerat på kartan med en grön stjärna.

Ingen ytterligare aktivitet har noterats sedan kl 8 i morse.
Området är ett känt jordskalvsområde på Island.

 

 


 

21.01.2013:
Lugnt beträffande jordskalv och vulkanisk aktivitet

Under de senaste veckorna har aktiviteten för jordskalv och vulkanisk aktivitet varit låg. Småskalv förekommer, men i allmänhet under 2 på Richter-skalan. Jordskalvsområdet ute i havet norr om Siglufjörður har varit lugnt en längre tid.

Ett större skalv kom igår ca 1400 km söder om Island på den s.k. mittatlantiska bergsryggen. Skalvet var 5,2 på Richter, men p.g.a. det långa avståndet till land så har det inte uppmärksammats vare sig här på Island eller i andra regioner. Island ligger på samma bergsrygg, som ju markerar kontinentalsprickan mellan de amerikanska och euro-asiatiska kontinentalplattorna.

22.11.2012 - uppdat. 23.11.2012:
Ett litet “jökulhlaup” ur Grímsvötn

Vädertjänstens mätinstrument har noterat att Grímsvötn, som är en glaciärinsjö i Vatnajökull, har uppvisat rörelser och att ett s.k. jökulhlaup troligen är på gång. Isytan över denna insjö under glaciären har sjunkit märkbart flere meter, som har noterats med GPS-instrument och man har uppmätt förhöjda ledningsvärden i glaciärälven Gígjukvísl, där detta vatten kommer att strömma ut.

Nu på fredag 23.11.2012 är vattenflödet bara obetydligt större än normalt den här tiden på året.

Denna gång beräknas löpet vara av liten omfattning och inga särskilda säkerhetsåtgärder har vidtagits, såsom att stänga av vägen över Skeiðarásandur.
Senast kom ett “Hlaup” ur Grímsvötn ifjol (litet) och så år 2008.

10.11.2012:
Två skalv över 3 på Richter                                  Läs en spcialartikel om JORDSKALV VID NORDISLAND, här...

I dag ca 12:12 förekom två jordskalv åter norr om Siglufjörður. De var 3,3 och 3,2 på Richterskalan. Skalven var i samma område som det stora skalvet på 5,6 för några veckor sedan. En timme senare kom ett skalv till som var närmare 3. Det uppges att skalven har känts i stadan.
Myndigheterna följer med utvecklingen.

08.11.2012:
Dags att återta “Ovissotillstånd”?                         

Jordskalvsaktiviteten på norra Island verkar att plana ut, ävenom 4 skalv på ca 2 på Richter-skalan har förekommit i dag från kl 11-14. Befolkningskyddsmyndigheterna säger i dag att man ska granska situationen efter helgen och bedöma huruvida “Ovissotillståndet” kan avlättas. Än finns dock risk för fortsatta skalv i regionen.

03.11.2012 - 15:50 - uppdat. 17:40:
Än märkbart stora skalv på Nordisland                         

Bara  för några minuter sedan kom några märkbart stora skalv norr om Siglufjörður, det största knappt 4 på Richter. Vädertjänsten uppger nu att skalvet var 3,8 på Richter och 15,9 km NV från Gjögurtá.

30.10.2012 - 23:00:
Skalven fortsätter

Aktiviteten i jordskalvsområdet norr om Siglufjörður fortsätter än. Många skalv har noterats i dag, men alla under två på Richter-skalan. Fortfarande gäller myndigheternas “Osäkerhetstillstånd” i området.

27.10.2012 - 23:10:
Än skälver norr om Siglufjörður.

NordIsland 121027-2255Jordskalvsaktiviteten fortsätter i havet N och NNV om Siglufjörður. Ikväll rätt före kl 10 var en rad medelstora skalv runt 3, det största 3,2 kl 21:54.

 Kartan här intill (www.vedur.is) visar de senaste skalven rätt före kl. 22 i kväll den 27.10.2012.

 

26.10.2012:
Mindre jordskalvsaktivitet, men för tidigt att säga att faran är över

Vädertjänstens vakthavande geolog konstaterade i morse att jordskalvsaktiviteten har minskat avsevärt senaste natt (mellan den 25:e och 26:e). Viss aktivitet har varit i närheten av det stora skalvet på söndagen den 21.10. Det är dock för tidigt att konstatera att aktiviteten är över och fortfarande är sannolikhet för ett stort skalv i området.

 

25.10.2012 - kl 06:00:
Myndigheterna utlyser “Osäkerhetstillstånd” för Nordisland

Rikspolischefen har förklarat läget i närheten av jordskalvszonen de senaste dagarna som s.k. Osäkerhetstillstånd. Orsaken är att risken för ytterligare skalv, som kan förorsaka skador på människor och konstruktioner, kan förekomma. Tillståndet ger ökade befogenheter för myndigheter att inkalla andra myndigheter och öppnar informationskanaler till t.ex. massmedia.
I natt kl 03:42 förekom två skalv strax under 4 på Richter i detta område.

Osäkerhetstillstånd används när risken finns för naturkatastrofer som kan leda till skador. I denna spickzon har 2 - 3 stora jordskalv inträffat per sekel. Ett större jordskalv i den nu aktuella sprickzonen “Flatey - Húsavík - zonen”, kan också utlösa jordskalv i andra områden, te.x. i “Grímsey-zonen”.

Inblandde mndigheter har följt med läget sedan lördagen, då aktiviteten inleddes och sammanträder efter behov.

24.10.2012 - kl 06:00:
Sannolikhet för skalv på 6,8

NordIsland 121024-0600Vädertjänstens geologiska institut har i ett pressmeddelande sagt, att spänningen i jordskorpan vid Flatey-Húsavík sprickan, kan ge upphov till ett skalv på 6,8. Det är inte möjligt att förutspå när ett sådant skalv kan komma. år 1903 var ett kslav på 7,0 i området, som var mycket kännbart enligt gamla källor. Det största skalvet i den nu pågående aktiviteten var på söndagsmorgonen den 21 oktober och var 5,6 på Richter.

Vädertjänstens geologer konstaterar också att aktiviteten f.n. drar sig österut och det senaste skalvet över 3 var vid Gjögurtá, som är den gröna pricken längst till höger på kartan här intill. Kartan är hämtad från www.vedur.is

Kartan visar den senaste veckans skalvaktivitet i området. Den svarta stjärnan är skalvet på 5,6. På kartan är också angivet hur de tektoniska plattorna rör sig i området, dvs. i den nordgående sprickzonen (“Eyjafjarðaráll”) är rörelsen i ost-västlig riktning, medan i sprickzonen i NV-SO rör sig sidledes. De kraftigaste skalven under det senaste seklet har varit längs den sprickzonen. Jag fortsätter att följa med och rapportera nya händelser i detta område.

23.10.2012 - kl 17:45:
Också jordskalv i Vatnajökull

Det är inte bara vid Siglufjörður som marken skälver. Vid Kverkfjöll i norra Vatnajökull har en serie jordskalv inträffat det senaste dygnet. Geologer betygar att dessa skalv inte är kopplade till aktiviteten vid Siglufjörður. I Kverkfjöll handlar det om vulkanisk aktivitet och den nu pågående jordskalvsserien beror troligen på lavainströmning i vulkanfjället. Inga tecken finns dock på ett förestående vulkanutbrott i området. Jordskalv är vanliga i Kverkfjöll.

23.10.2012 - kl 06:15:
Nytt skalv, nu 4,5

I morse kl 05:27 kom ytterligare ett kraftigt skalv på det bälte som skakat de senaste dagarna. Styrkan var 4,5 enl. vädertjänstens automatiska beräkningar. Enligt rapporter på FB så kändes skalvet väl i Dalvik.

22.10.2012 - kl 06:25:
Skalven fortsätter vid Siglufjörður

Serien av jordskalv utanför Siglufjörður fortsätter. Nu på morgonen kl 05:25 förekom åter några kraftigare skalv, det största var 4,1 på Richter. Totalt drygt 10 skalv större än 3 har förekommit efter midnatt.

21.10.2012:
Skalvet var 5,6 på Richter

Det relativt kraftiga skalv som kom igår natt har visat sig vara större än man tidigare gav upp. 5,6 på Richter-skalan är den korrigerade beräkningen.

21.10.2012:
Många jordskalv vid Siglufjörður

Som diagrammet här visar fortgår jordskalven med stor intensitet norr om Siglufjörður. Fortfarande är de relativt kraftiga, många ca 3 på Richterskalan.NordIsland 121021-1340

 

21.10.2012 - 05:00 - uppdat 21.10.2012 - 08:30:
Kraftiga jordskalv nära Siglufjörður. Största 5,2 på Richter

NordIsland 121021-0450-SigUppdatering kl 08:30: Skalven har fortsatt hela natten och pågår ännu, de största drygt 3 på Richter.

Skalven vid Siglufjörður har fortsatt och det största var 5,2 på Richter 01:25 i natt. Det var 19 km NNE från Siglufjörður och kändes mycket väl där och i Akureyri och det har också rapporterats att det har känts vida på Nordisland, men även i huvudstaden. Hittills (kl 05:00) har inga skador på egendom rapporterats, men det är inte osannolikt att smärre skador kan ha inträffat i Siglufjörður, Ólafsfjörður eller Dalvík.

Vakthavande geolog vid vädertjänsten säger att inga tecken finns på vulkanutbrott i området. Detta område, som ses här på kartan intill, är ett jordskalvsbälte (det s.k. Tjörnes bältet)och där har förekommit många jordskalv under september och oktober.

Geologerna säger att om vulkanutbrott skulle komma där så förorsakar det troligen lite skada, eftersom området ligger under vatten.

Hittils har 44 skalv större än 3 på Richter förekommit i området, så detta är en ovanligt stor jordskalvsserie. Som ses på kartan är skalven över ett relativt stort område både till havs och på land.

Jag kommer förstås att följa med vad som händer i området och rapportera genast om något nytt händer.

20.10.2012:
Jordskalv 3,9  NÖ om Siglufjörður

Nu i kväll kl 22:54 var ett jordskalv på 3,9 nordöst från Siglufjörður. Ebn serie skalv har varit i området i kväll. Mer senare.

13.10.2012:
Jordskalvsserie vid Grímsey

I morse vid 03-tiden kom en serie jordskalv vid Grímsey. Det största var 3,6 och så följde några efterskalv, där det största av dem var 3,3 på Richterskalan. Efter kl. 05 har det så varit lugnt i området.

I senaste vecka förekom också skalv i detta område med ungefär samma styrka. Skalv är vanliga i detta område, som tillhör det s.k. Tjörnes jordskalvsbältet.

08.10.2012:
Jordskalvsserie i Bláfjöllin

I kväll har ett tiotal jordskalv förekommit i Brennisteinsfjöll, eller nära Bláfjöll. Det ses väl på kartan här nedan, som är från www.vedur.is
Inga tecken på vulkanisk aktivitet ses, utan dessa skalv förorsakas av rörelserna i kontinentalplattorna.

Bláfjöll 121008-1935

06.10.2012:
Nu lugnt i Bláfjöllin

Efter skalvet i Bláfjöll i går kväll (5 okt.) följde några efterskalv, men nu är det lugnt i området. Detta var skalv förorsakade av rörelser i kontinentalplattorna. Området ligger på en av sprickzonerna här på Island och skalv förekommer regelbundet i området. Inga tecken på vulkanisk aktivitet har konstaterats i området.
Emellertid har frekvensen av jordskalv varit mera än normalt under september månad och efter det relativt kraftiga skalvet på 4,6 den 30 augusti.

Hekla vilar än

Vulkanen Hekla visar inte än nya tecken på förestående utbrott. Även om man förväntar sig ett utbrott inom den närmaste framtiden, så är ingen aktivitet på gång just nu. Visserligen har landhöjning konstaterats och som jag skrivit den 30 september här nedan verkar snön smältare snabbare på två fläckar i vulkansluttningen. Jag rapporterar förstås om någon intressant upptäcks.
Jag tog denna bild av Hekla i går (5:e okt.). Man kan se två svarta, relativt stora snöfria fläckar på sluttningen. Det är ungefär där som utbrottet år 2000 var med lavaströmmar.

Hekla 20121005

05.10.2012:
Åter jordskalv i Bláfjöllin

I kväll kl 19:42 var jordskalv i Bláfjöllin, 3,8 på Richter-skalan. Skalvet kändes väl i huvudstaden.
Den 30 augusti var ett skalv på 4,6, så rörelser är i jordskorpan vid Bláfjöllin. Några mindre efterskalv har följt, alla under 2 på Richter.

30.09.2012  -06:10:
Hekla - snön smälter på vulkanens sluttningar

Hekla 20120929-1755Personer runt Hekla har iakttagit att snön, som fallit den senaste tiden på Heklas slutningar, har smält på två stora fläckar. Fläckarna är där som aktivitet förekommit vid de senaste utbrotten, men geologer säger att inga andra tecken finns på aktivitet i Hekla nu, ingen seismisk aktivitet har registrerats den senaste tiden.

Vi var själva i området på fredag kväll och kunde se två fläckar mitt i den vita snön som var bara. På bilden här intill kan man se en stor mörk fläck just nedan till höger från toppen räknat.

 


04.09.2012  -06:10:
Ännu fortsatt jordskalvaktivitet vid Bláfjöllin

Marken fortsätter att skaka vid Bláfjöllin, en ganska intensiv omgång var i natt före och efter midnatt, de starkaste drygt 2 på Richter. I figuren här nedan kan man se både lokaliseringen (kartan) och storleken (diagrammet). Efter kl 02:37 har det varit lugnt. Fortsätter att följa med skeendet i området. Kartbilden från www.vedur.is

Bláfjöll 120904-0550

02.09.2012  -19:40:
Fortsatt jordskalvaktivitet på Reykjanes

Efter skalvet vid Bláfjöll på 4,6 den 30 augusti har det varit relativt stor jordskalvasktivitet, såsom kartan här nedan från www.vedur.is visar. Också vid Grindavík, där den gröna stjärnan är, har fortsatt aktivitet registrerats.

Reykjanes 120902-1930 

01.09.2012 - 20.00 - uppdat. 22:17:
Skalv nära Grindavík

Idag kl. 16:30 kom ett jordskalv på 3,2 på Richterskalan ca 7 km nordöst från Grindavík. Några småskalv var också idag i Bláfjöllin. Området tycks fortsätta röra på sig. Området från Bláfjöllin och ut längs Reykjanes, bl.a. via Grindavík är en sprickzon där kontinental plattornas rörelser ger upphov till geologisk aktivitet.
Efterskalven vid nordöst om Grindavík har fortsatt under kvällen - det senast kl 20:12 i kväll och var det 1,4 på Richter-skalan.

01.09.2012 - 10.00:
Några efterskalv, men nu lugnt

Vädertjänstens geologer skriver, att ca 40 skalv har registrerats efter skalvet på 4,6 i Bláfjöllin. Det största var 2,2 på kvällen den 30 augusti. Nu är lugnt i området.

31.08.2012:
Jordskalv 4,6 nära Reykjavik i går

Kl 11:59 förekom ett jordskalv på 4,6 på Richter i Bláfjöllin, sem ligger ca 20 km från Reykjavik mot sydost. Skalvet kändes väl i Reykjavik, bl.a. hemma hos oss. Några efterskalv följde fram till midnatt, det största drygt 2 på Richterskalan. Detta område är ett känt jordskalvsområde, en sprickzon ligger just där. Geologerna ser inte något tecken på ytterligare vulkanisk aktivitet i området för närvarande.

Bláfjöll 120830

25.08.2012:
“Hlaup” i Skaftá

Senaste natt började ett s.k. hlaup i Skaftá. Detta är ett regelbundit fenomen, vattenflödet ökar kraftigt i Skaftá. Smältvatten samlas under glaciären Vatnajökull, där jordvärme är under glaciären och i den västra delen samlas så vatten upp i två s.k. katlar, dvs. en sorts vattenbassänger under isen. Med 1 - 2 års mellanrum bryter sig vattnet igenom isen och sådana här “hlaup” inleds. De pågår 1 - 2 dagar och förorskar i allmänhet inga skador. Senast var ett flöde i Skaftá i juli 2011.

18.08.2012:
Många småskalv i dag vid Kleifarvatn

I dag på eftermiddagen mellan kl 16 och 18 förekom en rad jordskalv vid Kleifarvatn på Reykjanes. Det största uppmättes till 2,1 på Richterskalan. De var alla små och ingen märkte av dem i Reykjavik.

Kleifarvatn 120818-2120

18.08.2012:
Jordskalv 3,8 vid Katla

Kl 15:48 lokal tid förekom ett jordskalv i Katla-kratern, som efter granskning visade sig vara 3,8 på Richter-skalan.
Några smärre skalv följde, men nu på lördagsmorgonen (18:e) är det åter lugnt i området. Skalvet kändes knappt i bygd.
Relativt stor aktivitet har förekommit i sommar i Katla-kratern och vid Mýrdalsjökull, men än är inga tecken på ett förestående vulkanutbrott i Katla.

03.08.2012:
Nytt undervattensberg upptäckt väster Om Island

Nytt undervattensberg 120731Det isländska havsforskningsinstitutet (Hafrannsóknarstofnun HAFRÓ) har under en mätningstur i sommar upptäckt ett nytt undervattensberg ca 120 sjömil väster om Snæfellsnes på västra Island. Berget ligger på ca 1400 m djup och höjer sig ca 450 m över havsbottnen i området. Berget ligger utanför kontinentalsockeln, men inom Islands ekonomiska zon. Berget är ca 100 kvadratkilometer stort och tros vara ca 20 milj år gammalt. Det är antagligen av s.k. Tuff-bergart, som bildas under glaciär eller vatten.

För den med lokalkännedom är det liga högt som Ingólfsfjall på sydkusten och med liknande former, men är tio gånger större än det fjället.

Institutet kartlagde ca 9000 kvkm av havsbotten väster om Island i somras. Hela Islands ekonomiska zon är över 700.000 kv.km.

Man upptäckte också ett antal s.k. lervulkaner (mud vulcanos), de högsta 350 m över bottnen. Sådana har inte tidigare påträffats vid Island, men förekommer på andra platser. De bildas som avlagringar av lera och bottenmaterial t.ex. vid lodrätta rörelser i jordskorpan. Då strömmar lera och vätska upp ur bottensediment och är inte liksom andra vulkaner vid och på Island.

13.07.2012:
Litet löp i Leirá, norr om Katla

I glaciärälven Leirá, som rinnur norrut ur Myrdalsjökull och Katla, har ett mindre jökulhlaup, dvs. ökat vattenflöde, konstaterats de senaste dagarna. Vattnet kommer ur ett smältvattenmagasin, som ligger NV om Katla-kratern. Löpet är relativt litet och har inte förorskat skador, men viss risk finns för att vägen ska översvämmas och att en optisk kabel som korsar älven ska skadas.

Detta löp är inget att oroa sig för och inga tecken ses på vulkanutbrott i Katla. Det är känt att jordvärme finns under glaciärisen i Myrdalsjökull och smältvatten samnas upp under isen. Vattnet bryter sig så igenom isen när trycket är tillräckligt stort.
Ett sådant löp, betydligt större än detta i Leirá, kom i fjol den 9 juli 2011 i Múlakvísl och vållade stora skador på landvägen.

09.07.2012:
Ökad bevakning av Katla

Vädertjänstens geologiska avdelning har installerat GPS-utrustning uppe vid Katla-kratern, vid en s.k. vattendäld i glaciären, dvs. där vatten samlas p.g.a. jordvärme och glaciärisen smälter och sjunker ihop. Dessa vattenreservoarer töms på vatten och s.k. flodlöp uppstår, dvs. en sorts störtflod strömmar med kraft ned mot låglandet. Ett sådant löp (“hlaup”) spolade bort vägen och bron vid Múlakvísl för exakt ett år sedan och ringvägen var avbruten i en vecka innan man byggde en ny tillfällig bro, som än används.

08.07.2012 - 21:15:
Jordskalvsaktivitet i Katla och vid Hveragerði

20 min över 12 vid middagstid kom ett jordskalv på 3,1 i Hveragerði. Några småskalv har så kommit efter det.
Mellan kl 18 och 19 ikväll kom så en serie skalv i Katla-kratern. För tidigt att säga om det är något mer på gång. Jag rapporterar om mera nyheter kommer under de närmaste timmarna.

Myrdalsjokull 120708-2100

09.06.2012:
Dagslägesrapport 9 juni

Läget här på Island i dag är att vi fortfarande räknar med att Hekla eller Katla vulkanerna kan få utbrott. Vi följer med från vår utkikspost invid Hekla, men inget tecken syns ännu på aktivitet i vulkanen.
I Katla har varit en serie jordskalv i dag. Vet inte om det är tecken på geologisk aktivitet, men det är intressant att följa med. Rapporterar förstås här så fort någon aktivitet registreras.

02.06.2012:
Kratrarna i Grímsvötn från utbrottet 2011 är tydliga

I slutet av maj 2011 var ett kraftigt vulkanutbrott i Grímsvötn i Vatnajökull. Utbrottet pågick visserligen bara i några få dagar, men en stor mängd vulkanämnen, främst i form av finkornig aska, kom upp ur vulkanen under dessa dagar.
Nyhetsjournalisten Ómar Ragnarsson flög över området nyligen och tog bilder, som kan ses här...

När utbrottet var som kraftigast i fjol i maj, var kratersprickan ca 1,5 km lång. I slutskedet bildades mindre kratar längs sprickan och de syns än på videoupptagningen. Glaciären kommer nu med tiden att dölja alla dessa kraterformationer. Naturen är så märklig där uppe på Islands största glaciär, att inom några år så kommer glaciären att dölja allt och efter det ses bara en vanlig glaciäryta och ingen kan ana vad som egentligen döljer sig under isen.
Detta har skett efter alla utbrott. Grímsvötn er ett av de aktivaste vulkanområdena på Island och har utbrott med ca fem års intervaller.
Det är ett under hur många hemligheter från tidigare utbrott som göms inne i glaciären och som inte kommer att uppenbaras förrän glaciären smälter.

Se på videobandet och tänk på vad glaciären kan gömma för oss.

28.05.2012:
Vulkanutbrott förestående i Krýsuvíkområdet?

Vulkanologen Haraldur Sigurðsson bedömer att ett vulkanutbrott kan vara nära förestående i Krúsvíkområdet. Då kan ett utbrott bryta sig upp genom jordskorpan allt från Selatanga söder om Krýsuvík till Heiðmörk och kan ställa till problem för huvudstadsområdet.
Han bygger sina antaganden på att GPS-mätningar visar på att jordskorpan turvis har höjts och sjunkit ned. Vid senaste årsskifte kunde man registrera en höjning upp till 8 cm. Det beror antingen på att magma strömmar in under jordskorpan eller att varmt vatten eller ånga i de heta källorna pressar upp markytan. Vid Krýsuvik finns många exempel på s.k. lerexplosioner där kratrar bildats, t.ex. Grænavatnið. På hösten år 2000 bildades en lerkrater vid en sådan explosion i Seltúns-området. 

17.05.2012:
Jordskalven vid Herðubreið fortsätter

Än skakar marken vid berget Herðubreið. De senaste dygnet har många jordskalv uppträtt vid Herðubreið, norr om Vatnajökull. Det är skalv i området sydväst om berget i riktningen mot Askja. Här kan vara fråga om magmarörelser i underjorden. Än är inga tecken på vulkanutbrott, men man vet aldrig. Här jordskalvskartan från den isländska vädertjänsten (www.vedur.is) och som visar aktiviteten de senaste 48 timmarna. De röda prickarna markerar skalv som är för mindre än fyra timmar sedan.

Herdubreid120517

15.05.2012:
Många jordskalv vid Herðubreið

Det senaste dygnet har ganska många jordskalv förekommit vid Herðubreið, en vulkan norr om Vatnajökull och ganska nära Öskjuvattnet, som i mars av hittills oförklarad anledning var isfritt.
Det största registrerade skalvet var 3,4 på Richter. I dag på eftermiddagen och i kväll har aktiviteten varit ganska stor och skalven mellan 1 och 2 på Richter. Här nedan ett diagram som visar aktiviteten i området.

Herdubreid120515

15.05.2012:
Hekla kan få utbrott - beredskapen måste höjas

Det är bekant att vulkanen Hekla förväntas komma med ett utbrott i den närmaste framtiden. Men det kan röra sig om veckor, månader eller år, men med tanke på de senaste årtiondenas händelser (utbrott vart tionde år sedan 1970), och andra tecken, är ett utbrott i Hekla sannolikt inte långt borta.
Nu arbetar man med beredskapsplaner för området, främst turister och vandringsfolk, som gärna vandrar upp på Hekla under sommarhalvåret. Beredskapsplaner som bl.a. skulle varna alla i området via mobiltelefoner.

Hekla 20111007-0951
Vulkan Hekla - utbrott i nära framtid? Varning i mobiltelefoner planeras.

09.05.2012:
Jordskalvsmönstret

Denna bild här under texten visar på ett tydligt sätt “jordskalvsmönstret” på Island. Bilden visar jordskalven de senaste 48 timmarna och man kan ganska väl se hur jordskalvszonen går över Island från sydväst mot nordost och så upp mot norr. Aktivaste områdena är på Reykjanes i sydväst, Myrdalsjökull (Katla) i söder, Vatnajökull i sydost och så Skjálfandaflói i norr och bergsryggen i Nordatlanten. Som ses i tabellen så är det största skalvet 2,0 på Richter, dvs. inget stort skalv.

Earthquakes120509-1340
Bilden hämtad från den isländska vädertjänsten (www.vedur.is)

25.04.2012:
Jordskalv i Hekla-området

Några jordskalv har förekommit i vulkanen Heklas grannskap. Det är inte direkt tecken på vulkanisk aktivitet i Hekla, men jordskalv i detta område är alltid värda att notera, eftersom vulkanen Hekla antas vara nära ett utbrott. Läs mer om Hekla här...

08.04.2012:
Jordskalv vid Vatnajökull

Vatnajökull 120408-0930I går kväll och i natt förekom ganska många jordskalv vid kända vulkanaktiva områden vid Vatnajökull. Här på kartan till vänster, som är från vädertjänstens webbsida, har jag angivit några områden som har varit i nyheterna de senaste dagarna.
Askja - vattnet i kratern är isfritt, som normalt sker i juni/juli. NÖ från Askja förekom två skalv i natt nära Herðubreið, som kan tyda på magmarörelser.
Tungnafellsjökull - där förekom en rad skalv på skärtorsdagen och långfredagen och ett nu åter i morse.
Kverkfjöll - ett mycket aktivt område med heta källor invid glaciärkanten.
Kistufell - ett aktivt jordskalvsområde.

Alla dessa platser är inom samma vulkansystem och sådana jordskalv kan vara tecken på rörelser i magman i vulkansystemet.

 

 

07.04.2012:
Mer om Askja

Fenomenet med den isfria insjön i Askja är intressant. Bilder från NASA visar att isen har smält under mars. Normala år ligger isen kvar till juni eller t.o.m. till början av juli. Det är ingen tvekan om att något värmer upp vattnet. Seismologisk aktivitet under senare tid och de senaste åren visar att det är fullt möjligt att inströmning av magma sker under Askja. För den intresserade kan jag hänvisa till Jón Frímanns bloggsida (på engelska), där han mycket ingående och med hänvisningar till olika rapporter visar på händelser, som stöder teorierna om att något kan vara på gång: http://www.jonfr.com/volcano/?p=2406

07.04.2012:
Alla ögon på Hekla

I Morgunblaðið i dag, 7 april, säger geologen Björn Oddsson vid Islands Universitets geologiska enhet, att alla ögon nu riktar sig mot Hekla. - Det är ingen överraskning för någon om Hekla skulle få utbrott, säger Oddsson. Alla mätningar tyder på att ett utbrott kan vara nära förestående. - Hekla brukar normalt ha utbrott med kort varsel, utbrotten kommer bara utan förestående jordskalv eller andra förändringar i jordskorpan långt på förhand.

07.04.2012:
Jordskalvsserie vid Tungnafellsjökull

Sedan skärtorsdagen har jordskalv förekommit vid Tungnafellsjökull, som ligger nordväst om Vatnajökull mellan Vatnajökull och Hofsjökull. Senaste natt (7 april) registrerades ett 20-tal skalv mellan 1 och 3 på Richter-skalan. Området vid Tungnafellsjökull är en gammal vulkankrater, s.k. caldera. Jordskalv förekommer inte allmänt i området, men är inom den aktiva vulkanbältet på Island. Vulkanen når 1540 m ö.h. och glaciären är 48 kv.km.

Tungnafellsjökull 120407-1000

04.04.2012:
Askja-vattnet isfritt - tecken på förestående vulkanisk aktivitet?

Den stora insjön i Askja-kratern, som bildades vid ett stort vulkanutbrott 1875, är isfri. Det är synnerligen onormalt, eftersom isen brukar ligga kvar till juni. Förklaringen kan vara att jordvärme värmer vattnet och har smält isen.
Motsvarande fenomen iakttogs vid utbrottet 1875 och det betydligt mindre utbrottet 1961. Geologerna varnar för kolmonoxid- och andra giftiga gaser, som kan finnas i området om jordvärme är förklaringen till fenomenet.
Inom de närmaste dagarna ska vetenskapsmän besöka området och bl.a. placera ut sensorer som ska mäta vattentemperaturen i insjön. Hittills har man bara haft möjlighet att flyga över området och ta bilder.

Askja-insjön är Islands djupaste insjö, över 200 m djup. Det stora utbrottet 1875 hade ödesdigra konsekvenser för nordöstra Island. Det sägs att det var anledningen till att Jökulsheiði avfolkades och en stor emigration till Amerika från Island förekom under de senaste decennierna av 1800-talet. Bilden här nedan visar Askjavattnet isfritt för några dagar sedan. Fjället i bakrgrunden är Islands stolthet bland fjällen - Herðubreið, en s.k. taffelvulkan. Läs mer om Askja här...

Aska vattnet isfritt

08.03.2012:
Lugnt på jordskalvsfronten

Efter de relativt stora jordskalven den 1 mars har det varit lugnt på jordskalvsfronten. I går var visserligen ett skalv på 2,5 på Richter i Krýsuvík. Där är jordskalv allmänna och det väckte ingen särskild uppmärksamhet.

01.03.2012 - kl 10:20:
Jordskalv nära huvudstaden

Kl 10:20:
Vädertjänstens geologer har nu analyserat skalven i natt. Det visar sig vara tre större skalv. Det första kom kl 00:29 och var 3,6 på Richter, det andra 01:03 och var 4,2 på Richter. Så kom ytterligare ett lite senare, som var 2,6.
Skalven har sitt epicentrum ca 10 km sydöst från Reykjavik, när Helgafell som ligger i kommunen Hafnarfjörður. Skalven kändes väl i hela huvudstadsregionen och på väst- och sydlandet.

Vädertjänsten säger, att dessa skalva är på ovanlig plats, några kilometer från det egentliga sprickbältet på Reykjanes, där kotninentalsprickan går över landet. Berggrunden är mindre sprucken här och därför kändes skalven väl i huvudstaden. De var på ca 4 km djup. Det är dock inte okänt med skalv på denna plats. 1929 och 1968 förekom rätt kraftiga skalv i området.

Det finns inget som tyder på att skalven beror på vulkanisk aktivitet. Det är snarare uppbyggd spänning i jordskorpan som frigjorts p.g.a. kontinentalplattornas rörelser.

Inga stora efterskalv har noterats nu på förmiddagen.

Kl 01:20:
Just efter midnatt har minst två kraftigare jordskalv kännts i Reyjavik. De är både över 3 på Richter. Jag kände det senare, som var 4,2 på Richter, tydligt och vaknade av att huset ruskade till. Före midnatt förekom också kännbara skalv vid Eyjafjörður norr om Akureyri. De gröna stjärnorna på kartan markerar skalven över 3. Dessa skalv ligger alla inom kända vulkaniska zoner, där skalv är allmänna.

Närmare uppgifter kan fås på http://en.vedur.is/earthquakes-and-volcanism/earthquakes/   (där också denna karta har hämtats)

Jordskalv 120301-0100

04.02.2012 - kl 21:45:
Många små jordskalv på Island i kväll

I kväll har en rad jordskalv förekommit på Islands sydvästra del och utanför landet i havet sydväst om Island. Kartan här nedan är från vädertjänstens automatiska webb bevakning. Alla skalv är små och bedöms som ofarliga. De röda prickarna är de senaste skalven (mindre än 4 timmar sedan).

Jordskalv 120204

03.01.2012 - kl 22:10:
Jordskalv 3,6 på Richter i kväll vid Krýsuvík

Krysuvik 120103 2200Några minuter över kl 21 i kväll kom ett jordskalv vid Krýsuvík, som är ca 20 km sydväst om Reykjavik. Skalvet kändes i stora delar av huvudstadsregionen och i Grindavík och vid Keflavík enligt uppgifter i massmedia.
Skalvet inträffade i ett känt jordskalvsområde och förorsakade veterligen inga skador på egendomar eller konstruktioner.
Några efterskalv har rapporterats, alla dock under 2 på Richter.

På kartan här till vänster är platsen för skalvet märkt med en grön stjärna.

Karta: www.vedur.is

 

 

 

 

 

 

21.12.2011 - 06:00 - uppdat. kl 17:00:
Jordskalv i norra delen av Vatnajökull

Vatnajækull 111220-0700Just före kl. 01 i natt förekom en rad jordskalv i norra delen av glaciären Vatnajökull. De var i området söder om Kistufell. Det största var 3 på Richter enligt  Islands vädertjänst. Några efterskalv kom, mellan 1,5 och 2, under en halvtimme efter. Så ett skalv på morgonsidan, 1,7 på Richter. Jag följer med och rapporterar om något mer sker i området.

Den gröna stjärnan på kartan visar platsen för skalvet på 3,3.
Karta: www.vedur.is

 

 

 

 

09.12.2011:
Lugnt beträffande jordskalv och vulkanisk aktivitet

Det är fortsatt lugnt här på Island vad gäller jordskalv och vulkanisk aktivitet. D.v.s. smärre jordskalv har förekommit, men inget av dem anmärkningsvärt. Någon nämnvärd vulkanisk aktivitet har inte heller noterats.
Jag följer med och rapporterar här på webben så snart som något nämnvärt sker.

03.12.2011:
Jordskalv runt Reykjavík

Under lördagen förekom en rad av jordskalv runt Reykjavík. De var alla under 3 på Richter.

Reykjanes 111203

15.10.2011:
Flere hundra jordskalv vid kraftverket - förorsakas av mänsklig aktivitet. Största ca 4 på Richter

EarthquakesAll-111015-1245Nu på lördagsmorgonen har innevånarna i huvudstaden och på sydvästhörnet av landet kännt av rejäla jordskalv, de största ca 4 på Richter, vilka har sitt upphov vid det geotermiska kraftverket på Hellisheiði. Det är jordskalv som framkallas av mänsklig aktivitet. Vid kraftverket används ca 300 gr hett vatten från underjorden. Det används både för elproduktion och varmvattenproduktion, men vattnet innehåller så mycket av mineraler, bl.a. kisel, svavel och fosfor och kan inte användas direkt i värmesystemet. Man tar därför upp kallt grundvatten och värmer det med varmvatten från kraftverket via värmeväxlare och när det varma vattnet fullgjort sin uppgift, och är spillvatten, då pumpar man det tillbaka ned i marken därifrån det kom på ca 2000 m djup. Detta både för att återställa vattenbalansen och för att man inte kan göra sig av med detta spillvatten på annat sätt vid detta kraftverk. På andra ställan används spillvattnet på annat sätt, t.ex. vid Blå Lagunen som badvatten och på Reykajnes pumpas det direkt ut i havet.

Man hade nog räknat med detta spillvatten kan förorsaka jordskalv, men man hade knappast räknat med att de skulle vara så kraftiga som upp mot eller över 4 på Richter-skalan.
Så kraftiga jordskalv känns tydligt. T.ex. i morse kl 09:46 när det kraftigaste skalvet i denna omgång kom, skakade husen i huvudstaden och i Hveragerði rejält och föremål i skåp och hyllor klirrade rejält. Veterligen har dock inga materialla skador rapporterats.

 

 

 

 

 

Kartan från www.vedur.is

13.10.2011:
Nyhetsbyrån AP: Reykjanes visar symptom på vulkanutbrott

Vulkan 100417-1320Nyhetsbyrån AP skriver om vulkanisk aktivitet på Island i dag. Byrån varnar bl.a. för ett utbrott i vulkanen Katla.

Artikeln bygger på en intervju med geologen Páll Einarsson.

Här är några plock ur deras artikel.

Förr eller senare borde en ny period med vulkanisk aktivitet att börja på Reykjaneset. Där var senast en period med aktivitet från 800-talet och fram till slutet av 1200-talet. År 1783 var också ett utbrott vid Reykjanes, då ön “Nyey” bildades, men som eroderas ned av havsvågorna och försvann. Vulkanutbrott på Reykjanes har förekommit i många omgångar sedan landet bildades för ca 17 miljoner år sedan. De har förekommit i perioder om några hundra år. Sedan 1260 har man inga uppgifter på vulkanutbrott i detta område och huvudstaden har fått vara i fred. Men det är uppenbart att aktivitet förekommer i underjorden. Landet t.ex. vid Krýsuvík stiger p.g.a. inströmning av magma i underjorden.

Från år 2009 har landhöjning konstaterats i två omgångar, senast under våren 2010 och detta har inte gått tillbaka. Detta är troligen jordvärmeförändringar i jordskorpan, men det är också sannolikt att magma samlas på visst djup i jordskorpan där. Frågan är alltid hur nästa utbrottsperiod kommer att ge sig till känna. Mätningar pågår ständigt, ett av de symptom som man letar efter är just landhöjning.

Det finns inga källor om hur utbrottsperioden för 1000 år sedan betedde sig. Detta är bara symptom, men ingen kan säga vad som egentligen sker.

Ovissheten är också stor beträffande vulkanen Katla. Páll Einarsson säger, att Katla har betett sig egendomligt mycket länge. Små jordskalv är ständigt inne i calderan (Katla-kratern). Skalven kommer i serier. Katla är oförutsägbar och det är inte säkert att hon ger mera förvarningar än de som vi sett den senaste tiden, säger Einarsson.

(Bygger på AP:s artikel 13 okt. och artikel på mbl.is. Bilden tog jag vid Eyjafjallajökulls utbrottet 2010).

23.9.2011 -08:40:
Jordskalv i Katlakratern i morse

Några minuter före kl 7 i morse förekom några jordskalv i Katla-kratern i Mýrdalsjökull. Det största var 3 på Richter.

18.9.2011 - 12:20:
Ovanligt stor jordskalvsaktivitet i Hengill och vid sydvästkusten

Under några dagars tid har förekommit en stor mängd jordskalv invid kraftverket “Hellisheiðarvirkjun” i Hengillsområdet. Förklaringen sägs vara att man pumpar ned returvattnet från kraftverket i marken för att återställa balansen i underjorden. Det är ändå anmärkningsvärt att detta kan utlösa så många och relativt kraftiga skalv, de kraftigaste mellan 2 och 3 på Richterskalan.

Nu kan vi också konstatera att jordskalv förekommer söder um kraftverksområdet. Det kan vara en tillfällighet, men kanske också ett samband mellan dessa jordskalv. Den närmaste framtiden får utvisa om det kan vara så.

Hengill 110918-1220

17.9.2011 - 13:20:
Katla: Än skälver marken

I dag lördag förmiddag har åter marken i Katlakratern rört på sig. Mellan kl 10 och 13 har sex skalv förekommit, det största 2,7 på Richter. Medan jag skrev denna notis kom det senaste skalvet kl 13:15 in på vädertjänstens webbsida (www.vedur.is). Följer med om något mer noteras idag.

Katla 110917-1315

 

13.9.2011:
Jordskalv i Hengill som orsakats av mänsklig aktivitet

Hengill 110913Nu i natt förekom ett par hundra jordskalv i bergsområdet Hengill, intill det geotermiska kraft verket “Hellisheiðarvirkjun”. Det visar sig att de utlösts av att energibolaget pumpar ned koldioxid och kallt vatten i berggrunden och tryckförändringarna har startat jordskalven. Det är allstså jordskalv som förorsakats av mänsklig aktivitet.
Detta är i och för sig ett känt fenomen, att tryckdörändringar kan utlösa jordskalv, men det är ovanligt att aktiviteten leder till så många jordskalv som nu i natt.

 

 

12.9.2011 - 06:00
Åter en serie jordskalv vid Katla

Under några timmar senaste natt, mellan kl 3 och 5, förekom en serie jordskalv i Katlakratern. De största var knappt 3 på Richter. Detta är en fortsättning på de senaste veckornas aktivitet i området. Geologerna säger dock, att det inte f.n. finns tecken på vulkanutbrott i Katla, men att man alltid ska vara på sin vakt när det gäller röresler i jordskorpan i anslutning till Katla-vulkansystemet. Se mer på www.vedur.is.

10.9.2011 - 11:00
Stor jordskalvsaktivitet i Hengillsområdet, kraftverksarbeten förklaringen.

Hengill 110910-1046Jordskalven vid Katla-kratern fortsätter, men utan att några större skalv har registrerats i det området. Men nu har aktiviteten ökat avsevärt i Hengillsområdet, rätt intill det geotermiska kraftverket “Hellisheiðarvirkjun”, som Orkuveita Reykjavíkur driver. Detta är ett nytt område, som inte visat jordskalvsaktivitet under senare tid. Men för några dagar sedan inleddes denna aktivitet. Nu kommer förklaringen: Arbeten vid kraftverket, främst borrningar, som sätter igång dessa skalv. Detta är ett känt fenomen vid sådana borrningar i geotermiska områden.  Här till vänster är vädertjänstens karta från deras hemsida www.vedur.is, där de har en automatisk uppdatering av jordskalv på Island.

   Hengill 110910-104601                                                Här en närbild av kartan över området där aktivitet förekommit i morse efter kl 08, den10 sept 2011

 

 

 

 

 

Även i Mýrdalsjökull, inom Katla-kratern, fortsätter skalven, ävenom aktiviteten varit liten sedan midnatt.

 

 

 

6.9.2011 - 16:00
Stor jordskavsaktivitet vid Katla i dag

Katla 110906-1320Vädertjänstens automatiska registrering av jordskalv visar att i dag har förekommit ganska stor aktivitet vid Katla i Mýrdalsjökull. Det största skalvet knappt 2 på Richter, sammanlagt drygt skalv sedan midnatt. Det är inte givet att detta är förenat med vulkanisk aktivitet i området. Jag följer med och rapporterar om något ytterligare anmärkningsvärt sker i dag.

Det är uppenbart att jordskalvsaktiviteten har ökat efter flodvågen i Múlakvísl i början av juli i sommar. T.ex. registrerades ca. 300 skalv i senaste vecka. Från årets början har 800 skalv registrerats, medn totalantalet för hela året i fjol var 300 skalv. Ingen direkt sannolikhet för vulkanutbrott för stunden, men någon form av röresler i jordskorpan har skett sedan flodvågen. Motsvarande ökat aktivitet noterades 1955 utan att något utbrott kom i vulkanen Katla.

Det senaste utbrottet i Katla var under hösten 1918, vilket var ett stort utbrott, också med isländska mått.

Kartbilden här till vänster är från www.vedur.is.

4.9.2011
Än skälver marken vid Katla

I går kväll ökade jordskalvsaktiviteten vid Katla åter under. Det var mellan kl 17 och 18 som en serie skalv kom, det största knappt 3 på Richterskalan. Sedan lugnade aktiviteten ned sig igen.
Mätningar visar att vulkanen lyfts upp och att magma strömmar in under vulkanen, men geologerna vid vädertjänsten säger att inget tyder på att ett utbrott skulle vara nära förestående.

I Myrdalsjökull, där vulkankratern Katla ligger, har hela sommaren uppvisat jordskalvsaktivitet och i sommar kom en flodvåg i älven Múlakvísl, som spolade bort landsvägsbron över älven.

I går ökade åter vattenflödet i Múlakvísl, men då främst beroende på mycket nederbörd och varmt väder i området. Det var resterna av orkanen Irene som drog in över Island med nederbörd och varm luftmassa. Ellinjen över Múlakvísl slets av när älven rann över skyddsvallarna vid vägen och bröt sig igenom skyddsvallen, som byggdes upp efter vattenfloden i början av juli.

1.9.2011
Jordskalv 3,2 i Mýrdalsjökull i kväll

Klockan 18:44 i kväll lokal tid kom en serie jordskalv i Mýrdalsjökull, det starkaste 3,2 på Richter nordöst om Goðabunga, som är i den västra delen av Katla kratern. Det har förekommit en hel del mindre skalv i Mýrdalsjökull under sensommaren. Enligt vädertjänstens veckoöversikt 22 - 28 augusti förekom ca 300 jordskalv på hela Island under den perioden, varav ca 1/3 eller ca 100 i Mýrdalsjökull.
Är något på gång i Katla? Vi följer med här på denna webb.

Katla 110901-2135

28.8.2011
Jordskalv vid Hekla och i Mýrdalsjökull

Hekla 20110828-0730I morse kl 07:30 var ett jordskalv på 2,4 på Richterskalan sydväst om Hekla. Vakthavande geolog på Islands Vädertjänst skriver på deras hemsida, att skalvet var vid Haukadal i Landssveit och att skalvet kändes i Landssveit och vid Hella. Skalvet var på en plats som är känd som jordskalvssprickan från 1912.

Också vid Myrdalsjökull var stor jordskalvsaktivitet i dag runt kl 12. Se kartan här till vänster, som är från www.vedur.is.

I detta skede tyder inget på att detta skulle vara tecken på ett förestående vulkanutbrott och jordskalven i dag är inte kopplade till vulkanisk aktivitet i någondera av de närliggande vulkanerna.

 

 

 

 

 


Här nedan en bild av Hekla i kvälssol den 26 aug. 2011

Hekla 20110826-2030

23.8.2011
Lugnt beträffande jordskalv och vulkanisk aktivitet

Den senaste veckan har varit lugn och odramatisk beträffande jordskalv och vulkanisk aktivitet på Island.
På måndagen var ett skalv på 2,6 nära Herðubreið. I senaste vecka var några kraftigare jordskalv vid Grindavík, men där förefaller allt att varra lugnt nu.
17.8.2011 - 06:15:

Jordskalv vid Grindavík

Grindavik 110817-0605Just före midnatt i natt kom en serie jordskalv i närheten av Grindavík på Reykjanes. Det största 3,4 på Richter kom kl 22:14 lokal tid och kändes väl i samhället enligt vad RÚV, riksradion rapporterar nu på morgonen. Ytterligare några skalv runt 3 kom så efter midnatt. Också i förrgår, måndag, kom några skalv i området på drygt 2 på Richter. Vi följer med den fortsatta utvecklingen. Området är ett känt jordskalvsområde. På kartan här invid kan man se lokaliseringen av skalven. Diagrammet under visar tidpunkt och styrka för de skalv som varit i området de senaste 48 timmarna. De gröna stjärnorna markererar skalv större än 3 på Richter-skalan. Badanläggningen Blå Lagunen ligger invid Grindavík.

Kartbilden från www.vedur.is

 

 

 

 

 

 

 

 

 


4.8.2011 - 13:05:
Jordskalv 2 på Richter vid Hekla

I dag kl 10:35 lokal tid uppmättes ett skalv på 2 på Richterskalan. Det är inget stort skalv egentligen, men vid Hekla är det alltid skäl att vara på sin vakt. Jag följer med om det skulle komma flere skalv.
Detta skalv är mätt med ganska stor säkerhet. Vädertjänsten har noterat det, likaväl som andra mätinstrument.

4.8.2011
Många jordskalv vid Reykjanes och på Atlantryggen - det största 4 på Richter

Jordskalvsaktiviteten på sydväst hörnet av Island fortsätter. I går kväll och nu på morgonen har många jordskalv registrerats i området. Det största skalvet uppmättes till 4 på Richter i havet på Reykjanesryggen rätt sydväst om udden på Reykjanes. Vädertjänstens geologer följer med utvecklingen. Bilden här nedan visar registrerade jordskalv nu kl 6 på torsdagsmorgonen (de senaste 48 timmarna)

Reykjanes 110804-0605 

3.8.2011
Jordskalvsserie vid Krýsuvík

Nu på morgonen har en rad jordskalv förekommit vid Krýsuvík och med dem en viss aktivitet i jordskorpan. Men geologerna bedömer att det inte ger anledning till att förutspå fortsatt ökad aktivitet.

Krysuvik 110803-0605  Bild från http://en.vedur.is/earthquakes-and-volcanism/earthquakes/reykjanespeninsula/.

31.7.2011
Lugnt vid Hekla

Vi har varit nära Hekla nästan hela sommaren tack vare vårt sommarland Hörpulunden på Rangárvellir. Geologerna säger att vulkanen är redo för utbrott, men inget har kommit till dags dato. Så här såg Hekla ut i morse den 31 juli.

Hekla-20110731-0945

29.7.2011
Ökat flöde i Skaftá

Efter att man några dagar förutspått ökat vattenflöde i Skaftá, skedde det i dag. Vattenflödet ökade aningen, beroende på att en av de två vattensamlingar, som finns i Vatnajökull och som regelbundet tömmer sig i Skaftá, nu är på gång. Man bedömer att detta är ett litet vattenflöde och kortvarigt och ingen anledning till utfärda varningar. Dock bör folk hålla sig borta från platsen där vattnet kommer ut från glaciären för där kan förekomma giftiga gaser.

14.7.2011 - kl 06:20
Aktivitet också i Vatnajökull

I går den 13:e juli konstaterades ett ökat vattenflöde från den nordvästra delen av Vatnajökull, vid den s.k. Hamarinn. I dag den 14:e säger vetenskapsmännen att det är sannolikt att någon form av inströmning av magma har förekommit under glaciären, som fått is att smälta och vatten att flöda ut i Hágöngulón.
Det är skäl att vakta särskilt Katla och Vatnajökull nu, säger geologerna.

9.7.2011 - kl 06:20
Ringvägen vid Múlakvísl översvämmad av flödande vatten från Mýrdalsjökull

Överraskande kom s.k. flodlöp i Múlakvísl nu på morgonen. Älven är ett av huvudälvarna från Mýrdalsjökull och för vatten bl.a. om utbrott sker i Katla.
Vägen har stängts av. Ingen vulkanisk aktivitet har noterats i Katla än, men avsevärd jordskalvsaktivitet pågår där.

Flodvattnet i Múlakvísl har kraftig svavelvätelukt och stor strömledning, vilket tyder på att det är smältvatten från jordvärme som kommer ned i älven. Under det senaste dygnet har stor jordskalvsaktivitet noterats i Mýrdalsjökull och i den s.k. calderan där vulkanen Katla är. Men geologerna säger att än noteras ingen vulkanisk oro i Katla. Men detta kan vara förebåd.
På bilden här nedan ses registrerade jordskalv de senaste 48 timmarna. De röda cirklarna är de nyasta, de bruna, gula och blåa är äldre noteringar, Kartbilden från www.vedur.is. Webbkamera för Katla är här..., men det är disigt över området nu, så inget ses.

Myrdalsjökull 201109-0620

8.7.2011 - kl 20:00
Hekla före utbrott

Ett utbrott är förestående i vulkanen Hekla - det är bara en tidsfråga...
Här är i alla fall en bild av vulkanen, tagen i dag kl. 15 - vulkanen före utbrott, kanska man kan säga...

DSC_0035-kopiera_redigerad-1

6.7.2011 - kl 18:15
Vulkanen Hekla - avvaktande läge

De rörelser i jordskorpan som uppmätts vid Hekla har inte efterföljts av ytterligare vulkanisk aktivitet under det senaste dygnet. Det är GPS instrument som redovisat rörelser i jordskorpan vid Hekla. De är relativt nya och var inte installerade när Hekla senast hade utbrott år 2000. Därför är det svårt att bedöma vad de nu registrerade rörelsen betyder. I området är ständig rörelse som beror på kontinentalplatårörelserna. Så rör sig jordskorpan även p.g.a. att magma under vulkanen lyfter upp marken. Det är svårt att bedöma vilka rörelser som dominerar nu. Räddningstjänst och befolkningsskyddsmyndigheter har informerats om läget.

I ett uttalande i dag säger myndigheterna att några direkta tecken på att ett omedelbart utbrott skulle vara förestående finns inte. Men alla bedömer att Hekla är mogen för utbrott och att trycket i magmabehållaren under vulkanen har höjts och visar nu högre värden inför senaste utbrott år 2000.
- Men om det är någon regel som är säker med vulkaner så är det den att de aldrig beter sig lika som senast. Varje gång en vulkan har utbrott förändrar din sig själv genom nytt material. Det säger prof. Páll Einarsson vid Islands Universitet.

5.7.2011 - kl 22:45
Ovanligt mycket jordrörelser vid Hekla

Hekla 110529bDen isländska riksradion rapporterar i kväll att mätinstrument runt vulkanen Hekla de senaste dagarna har visat ovanligt mycket jordrörelser vid vulkanen. Fem mätinstrument har visat på samma sak. - Detta tyder på magmarörelser under vulkanen, säger professor Páll Einarsson, en av Islands största experter på vulkanologi. Dessa rörelser ses väl på alla mätinstrument och tyder på att magma är i rörelse, säger han.
Hekla hade senast utbrott för drygt 11 år sedan, eller i månadsskiftet februari - mars år 2000. Vulkanen har tänjst ut de senast åren. - Men än är det för tidigt att dra slutsatser om att ett vulkanutbrott är förestående i den allra närmaste framtiden. Myndigheterna har dock informerats, men det är inte aktuellt att vidta åtgärder direkt.
Jag kommer att följa med och rapportera här på denna webb-sida om utvecklingen.

Läs mer om Heklas senaste utbrott år 2000 här...

Webbkamera som visar Hekla här...

 

 

 

Vulkan Hekla i maj 2011 (foto: Per)

 

21.6.2011 - kl 06:00:
Jordskalv i maj 2011

Jordskalv_maj2012mtextVädertjänstens geologiska avdelning har publicerat sin rapport över jordskalv i maj 2011.

Den största händelsen var vulkanutbrottet i Grímsvötn, Vatnajökull 21 - 28 maj 2011. Där uppmättes 185 skalv. Det var lugnt i området fram till just före vulkanutbrottet. Den 21 maj, ca. kl 17:30 började aktiviteten i området om omkring 17:40 började skalven vid Grímsvötn. Aktiviteten var mest den dagen mellan kl 18 och 20. Den geologiska aktiviteten ökade och nådde maximum ungefär en kvart före kl 19. Jordskalven var ca 3,5 på Richterskalan.
Utbrottet var mycket kraftigt det första dygnet och vulkanplymen steg ända upp till 20 - 25 km höjd. Sedan minskade aktiviteten snabbt och efter kl 02:00 den 25 maj kunde radarn inte längre registrera någon askplym. Efter den 28 maj kl 07:00 uppmättes ingen vulkanisk aktivitet i området och utbrottet förklarades då vara över.

I övrigt var ingen anmärkningsvärd jordskalvsaktivitet i och omkring Island i maj 2011.

Källa: www.vedur.is

 

 

 

 

18.6.2011 - kl 10:40:
Jordskalv i Langjökull

I morse vid 9-tiden registrerades en serie jordskalv i södra delen av Langjökull, de största drygt 3 på Richter och kändes väl i Húsadalur, som är närmaste bygd ett tiotal kilometer från glaciären. Inga skador har uppstått och skalven har ingen koppling till vulkanutbrott.

17.6.2011 - kl.21:30:
Jordskalv nära Katla

Katla110617-2125Nu i kväll mellan kl 17 och 18 och så åter runt kl 21 har det förekommit några jordskalv i calderan vid Katla vulkanen i Myrdalsjökull. Vädertjänstens geologer säger, att inget tyder på att ett vulkanutbrott är på gång vid Katla.
Vi följer med och rapporterar här på webben om något mer dramatiskt sker.

I dag är det exakt 11 år sedan sydlandsskalvet gjorde sig påmind, då skalv jorden med 6,5 på Richter nära Hella, där vi befinner oss nu i dag.
 

Katla hade senast utbrott 1918, som var ett stort utbrott.

28.5.2011:
Vulkanutbrottet i Grímsvötn i Vatnajökull, som började den 21 maj, upphörde i praktiken den 25 maj, även om den 28 maj kl 07:00 noteras officiellt som tidpunkt för när utbrottet upphörde. Läs mer här...

22.5.2011:
Vatnajokull 110522-bild0700Nu på morgontimmarna har nya rapporter inkommit om vulkanutbrottet i Vatnajökull som började i går vid 19-tiden lokal tid. Nyhetsmannen Omar Ragnarsson, som sett 23 vulkanutbrott, säger att detta är det kraftigaste han sett, kanske större än Heklas utbrott 1947. Askplymen stiger ända upp till 50 km höjd, långt över jetplanens flyghöjd.

Keflaviks flygplats kommer att stängas kl 08:30 isl. tid (10:30 i Sverige, 11:30 finsk tid).

Svarta aska lägger sig över Kirkjubæjarklaustur och söder om glaciären, men aska har fallit ända till Hvolsvellir på sydvästlandet och till Jökulsárlón och Höfn i öster.

 

 

 

Vatnajokull 110522-bild0755

 

 

21.5.2011:
Ganska kraftigt utbrott

Utbrottet förefaller vara i sydvästhörnet av Grímsvötn i Vatnajökull och är antagligen kraftigare än utbrottet 2004. Utbrottet kom mycket snabbt och de första tecknen kunde ses ca 1 tim innan utbrottet började rätt före kl 19 i kväll lokal tid.
Vulkanplymen verkar nå högre än tidigare utbrott och i samma kraft som Hekla utbrottet 1947.
Avsevärt asknedfall är i Kirkjubæjarklaustur och hela vägen söder om Vatnajökull och ända till Höfn öster om glaciären Vatnajökull. Askan förefaller dock vara med grövre korn än i utbrottet i Eyjafjallajökull 2010.

Mer i morgon förmiddag.

Vulkanutbrott har börjat i Vatnajökull

Här är en bild som togs i kväll i Kirkjubæjarklaustur. Man kan se visst asknedfall, men flygtrafiken på Keflavik löper normalt. Vulkanutbrott i Vatnajökull är annorlunda än i Eyjafjallajökull och borde inte störa flygtrafiken särskilt.
Aska från Vatnajökull har allmänt varit mera grovkornig och sprider sig inte så högt och därmed inte över vidsträckta områden. Askan faller snabbare till marken än vad som var fallet i fjol från Eyjafjallajökull.

Av säkerhetsskäl har man stängt ringvägen söder om Vatnajökull, över Skeiðarásandur, där som aska faller ned och sikten är minimal. Flygtrafik har förbjudits i 120 mils radie från vulkanutbrottet, men i övrigt störs inte internationell flygtrafik.

Vatnajokull 110521-bild2145

Bild tagen 21:30 lokal tid från vårt område Hörpulundur. Fjället till vänster i bilden är Hekla. Så ligger moln över Hekla och fjällen närmast, men ovanför ser man toppen av vulkanplymen från Vatnajökullsutbrottet i kväll. Bilden tagen 21:30 i kväll.

Vatnajokull 110521-bild2130

Vatnajokull 110521-bild2040Just före klockan 19 lokal tid började vulkanutbrottet i Vatnajökull. Till vänster är bild där som Hekla (som inte har utbrott nu) ses till vänster, men Vatnajökull ligger nästan rakt bakom Hekla och man kan se ångmolnet som stiger upp från Vatnajökull, trots att Vatnajökull är flere hundra kilometer längre österut. Vulkanplymen är troligen många kilometer upp i luften. Detta är min första bild.

Man räknar med att en vattenflod kan komma från utbrottet, men inte förrän efter 12 timmar i först hand.

 

 

 

 

 

 

21.5.2011:
Jordskalvsaktivitet vid Vatnajökull - kanske vulkanutbrott.

Nu under senare delen av eftermiddagen har en serie jordskalv förekommit i Vatnajökull, de största runt 3 på Richter-skalan. Det är för tidigt att säga om någon större aktivitet är på gång i detta område. Här är en karta från den isländska vädertjänsten. Här kommer mera uppgifter om något mer spännande sker. Vädertjänsten utesluter inte att vulkanutbrott är på gång.

Vatnajokull 110521

12.4.2011:
Jordskalvsaktivitet på Island i mars 2011

Jordskalv_mars2011Den isländska väderlekstjänstens geologiska avdelning har sammanställt rapport över jordskalvsaktivitet i mars 2011.  Mars var lugnare än februari och sammanlagt registrerades 1090 jordskalv under månaden. De största skalven var norr om Island ute i havet på den s.k. Kolbeinsöryggen, det största 4 på Richter. På Reykjaneset och längs havsryggen ut från näset i sydväst på Island förekom 460 skalv, varav 444 vid Krýsuvík och Kleifavatnet, som dock hade över 800 skalv i februari. Det var också i början av mars som mesta aktiviteten var i detta område, som en direkt fortsättning på jordskalvsvågen de sista dagarna i februari.

Vid Myrdalsjökull och Eyjafjallajökull registrerades några skalv, knappt 100. Av dem var ca 10 skalv vid vulkanen Katla, som verkar hålla sig lugn ännu.

I Vatnajökullsområdet regsitrerades 110 jordskalv, det största 2,8 på Richter.

De gula områdena är de aktiva områdena på Island och här kan man se väl hur kontinentalsprickan ligger tvärs över Island. Koncentrationen av de röda cirklarna visar var de aktivaste områdena ligger i dag. Kleifarvatnið ligger nere till vänster på kartan på näset med gula områden. Eyjafjallajökull och Katla ligger vid sydkusten på det vita området (glaciärer) där man kan se röda prickar. Den stora glaciären är Vatnajökull, där geologisk aktivitet alltid är stor. Så fortsätter kontinentalsprickan norrut från landet och där kan man också se en hel del aktivitet.
(Kartan från www.vedur.is)

Många jordskalv i februari 2011
03.04.2011:

Jordskalv_febr2011Metereologiska Institutet på Island (Veðurstofa Íslands) har sammanfattat geologisk aktivitet i februari 2011. Det var en månad med ovanligt många jordskalv och flera relativt kraftiga, särskilt vid Kleifarvatnið, som ligger ca 30 km SV om huvudtaden Reykjavik, på det s.k. Reykjaneset, som är näset ut mot väster där flygplatsen vid Keflavik ligger.

Totalt registrerades 1800 jordskalv på och vid Island i februari 2011, de flesta som sagt vid Kleifarvatnið, där man registrerat drygt 800 skalv. Jordskalven vid Kleifarvatnið började natten mot den 20 februari och pågick fram till kvällen. Den 24 februari började en ny serie, som pågick till söndagen den 27 februari.
Vid femtiden på morgonen inleddes en kraftigare serie, som ökade i styrka och kl 09:06 kom ett skalv som var ca 4 på Richter. Skalven pågick hela dagen, men föreföll avta, men så kl 17:25 kom två skalv, det första 4 och det senare 17:27, som var 4,2 på Richter. Det kändes väl på hela Reykjaneset och i huvudstaden. Så avtog skalvaktiviteten och det har varit lugnt i området sedan dess och till dags dato.

Kartan här invid visar jordskalven i februari. De röda punkterna är skalv. De gula områdena är de aktiva områdena på Island och här kan man se väl hur kontinentalsprickan ligger tvärs över Island. Koncentrationen av de röda cirklarna visar var de aktivaste områdena ligger i dag. Kleifarvatnið ligger nere till vänster på kartan på näset med gula områden. Eyjafjallajökull och Katla ligger vid sydkusten på det vita området (glaciärer) där man kan se röda prickar. Den stora glaciären är Vatnajökull, där geologisk aktivitet alltid är stor. Så fortsätter kontinentalsprickan norrut från landet och där kan man också se en hel del aktivitet.
(Kartan från www.vedur.is)

 Ny spricka upptäckt på Tingvalla
31.03.2011:

ThingvellirAlla som kommit till Tingvalla (isl. Þingvellir) vet att kontinental- sprickan syns väldigt tydligt där, dvs. man kan se hur landet slits itu mellan de två kontinentalplattorna. Berggrunden är sprucken. Guiderna berättare entusiastiskt om hur detta har bildats under de senaste 10.000 åenr sedan, efter den senaste istiden.

Nu i vår, efter mycket milt väder i snösmältningen och mycket nederbörd, upptäckte en turistguide, att på gångvägen ned genom “Almannagjá”, som de flesta vandrar ned längs efter att ha sett på utsikten uppe på plattformen, hade öppnats ett hål.  Nu upptäckte man att under detta område fanns en djup spricka, eller rentav en grotta,  som man inte sett tidigare. Här har jordrörelser förekommit och bergrgunden spruckit upp på en ny plats. Gångvägen stängdes av i dag, men har nu öppnats på nytt och detta kommer säkert att bli en ny sevärdhet på platsen.

Detta kan man skåda vid nästa besök på Tingvalla.

Thingvellir-sprungaSå här såg hålet ut på gångleden i Almannagjá, som bildats. Nere i marken är en stor grotta. Detta hål är mitt i vägen, där tusentals turister vandrar under vackra dagar.
Det var för väl, att få personer är på besök i området nu.
Vägen har öppnats, man har lagt en platta över hålet, men det är ännu oklart vad man gör inför framtiden. Detta är onekligen en ny intressant turistattraktion på den gamla tingsplatsen, Tingvalla.

Bild: www.ruv.is

 

23.3.2011:
Några jordskalv vid Kleifarvatnið i kväll
I dag och i kväll har noterats aningen ökad jordskalvsaktivitet i området runt Kleifarvatnið vid Krýsuvík. Den automatiska webb sidan hos veder.is noterar ett skalv på 2,3 rätt före klockan 22, men det är ogranskade uppgifter och kan visa sig vara bristfälliga. Vi följer med om det händer något mera i den närmaste framtiden.

19.3.2011:
Jordskalv i Finland!
Något så ovanligt som ett kännbart jordskalv förekom i Finland i dag vid halv två tiden lokal tid. Skalvet var i Mäntsälä, som är ca 100 km nordöst om Helsingfors. Skalvet kändes väl i Mäntsälä, Riihimäki, Nurmijärvi, Sibbo och Hyvinge. Sådana jordskalv är synnerligen ovanliga i Finland och förekommer med många års intervall.
Hufvudstadsbladet rapporterar att mindre skador på några byggnader har rapporterats, men knappast något uppseendeväckande.
http://www.hbl.fi/text/inrikes/2011/3/19/w60692.php
Jordskalv i Finland har helt andra orsaker än här på Island, eller i Japan, som nu i förra veckan. I de länderna är orsaken spänningar som frigörs när kontinentalplattorna rör sig antingen mot varandra (Japan) eller från varandra (Island).
I Finland är det spänningar i jordskorpan som härrör från landhöjningen, som i sin tur beror på att landet höjs upp efter att det trycktes ned under istiden för mer än 10.000 år sedan.

16.3.2011 - uppdaterad 18.3.2011:
Ingen nämnvärd geologisk aktivitet för närvarande. Jordskalven i Japan har ingen inverkan på geologisk aktivitet på Island
Efter jordskalvsaktiviteten vid Krýsuvík vid månadsskiftet februari-mars har liten geologisk aktivitet noterats här på ön.
De jättekraftiga jordskalven i och invid Japan har ingen inverkan på jordskalv och vulkanutbrott här. Det är olika geologiska system och kontinentalplatåernas rörelser här på Island är oberoende av rörelserna som förorsakade jordskalven vid Japan. Här glider två plattor i sär, medan rörelsen vid Japan uppstår när den stora Stillahavsplatån tränger sig in under den japanska plattan, som är en liten fristånde platå mellan Stillahavsplatån och den Euroasiatiska platån

Så här såg jordskalvskartan (senaste 48 tim.) ut i morse. (http://en.vedur.is/earthquakes-and-volcanism/earthquakes/). Ganska normal aktivitet alltså, inga anmärkningsvärda eller nämnvärda skalv. De största lite över 2 på Richter-skalan. Jämför med bilden lite längre ned på sidan. Den är från den 27 februari, då många jordskalv kom vid Krýsuvík.

Jordskalv 110318-0835 

1.3.2011:
Lugnet återvänder vid Krýsuvík
Jordskalvsaktiviteten har nu minskat och återgått till mera normal nivå. Men geologerna fortsätter att bevaka området. Här kommer jag att rapportera om det finns anledning att följa med området igen.

28.2.2011 - kl 17:45:
Nu lugnare i jordskalvsområdet och bara småskalv
Jordskalvsaktiviteten har avtagit märkbart sedan de större skalven kom i går (största var 4,2 på Richterskalan kl 17:27). Efterskalven fortsätter, men är mindre och obetydliga.
Detta är en naturlig utveckling. Inga tecken tyder på att jordskalven är förebåd om vulkanutbrott. Området är ett av de aktivaste på Island vad gäller jordskalv, eftersom det ligger mitt på kontinentalsprickan och ständiga rörelser förekommer. GPS-instrument visar på viss landhöjning, som kan vara följden av att magma tränger in under jordskorpan. Mätningar med GPS instrument har pågått bara några år, så det är för tidigt att bedöma om denna landhöjning är något nytt, eller om den förekommit tidigare.
På denna Reykjanäs udde har vulkanutbrott förekommit tidigare under koloniseringen. Under åren 900 - 1300 förekom en mängd vulkanutbrott, men inget sedan dess. Området betraktas dock som aktivt vad gäller vulkanisk verksamhet.

28.2.2011 - kl 06:20:
Över 500 jordskalv under dygnet den 27 febr. - inga stora skalv i natt
Det är fortfarande aktivitet i området vid Krýsuvík och Kleifarvatn. Under dygnet den 27 februari har mer än 500 skalv noterats, fem av dem över 3 och det största 4,2. I natt har det bara förekommit skalv under 3.

27.2.2011 - kl 20:40:
Stor aktivitet än - det största skalvet hittills var 4,2 på Richter
Här nedan en kartbild från vädertjänstens automatiska webbservice som visar platserna för skalv. De gröna stjärnorna är skalv som är större än 3. Röda märken är yngre än 4 tim, bruna 4 - 12 tim og gula 12-24 tim. gamla. Blåa märken är 24 - 48 tim gamla.

Jordskalv 110227-2030Två större jordskalv kom nu i kväll, kl 17:25 och 17:27. Det första av dessa skalv var 3,7 och det senare 4,2 enligt de automatiska jordskalvsmätarna.

27.2.2011:
Än skälver marken vid Reykjavik

Kl 17:25 och 17:30 kände vi av två starkare jordskalv här hemma i vårt hus. De första oreviderade rapporterna från automatiska instrument visar på skalv på drygt 4.

27.2.2011:
Jordskalv på över tre på Richter vid Krýsuvík

Nu på söndagsmorgonen har ganska stor jordskalvsaktivitet varit på gång vid Krýsvuvík området. Flere hundra skalv har registrerats. Mellan kl 6 och 10 på morgonen har tre skalv på över 3 på Richterskalan registrerats. Det största närmare 4 på skalan just efter kl 9. Det skalvet kändes väl i Reykjavik. Bl.a. skriver Morgunblaðið på sin hemsida att det kändes väl i tidningshuset, ungefär som när man smällert hårt fast en dörr på en liten stuga.
- Vi följer väl med utvecklingen, säger vakthavande geolog på vädertjänsten. - Sedan torsdagen har över 200 skalv registrerats. Klockan fem i morse (söndag) började en ny våg av skalv i Krýsuvík och hittills (kl 12:00) har tre större skalv noterats, det största sannolikt runt 4 på Richter, säger geologen.

Detta område är väl känt som aktivt jordskalvsområde.

Geologerna konstaterar att ingen vulkanisk aktivitet är kopplad till jordskalven nu. I området är många vulkaner, som kan betraktas som aktiva. Vulkanutbrott var i området under perioden år 800 - 1300, men sedan dess har inga vulkanutbrott förekommit i området.

12.2.2011:
Jordskalv i Langjökull

Langjökull 110212Nu på morgonen efter kl. 9 har en serie jordkalv förekommit i den sydvästra delen av Langjökull. Tre skalv har registrerats över 3 på Richterskalan, det största 3,7. Det kändes väl i Húsadal. Skalv förekommer emellanåt i detta område. Sammanlagt har 60 skalv registrerats mellan kl 10 och 11 lokal tid.
Geologerna konstaterar nu vid middagstid att skalvaktiviteten är i avtagande och inget tyder på att dessa skalv har något med vulkanutbrott att göra.

              Langjökull 110212graf

9.2.2011:
Vädertjänstens geologer: Inga tecken på vulkanutbrott i Vatnajökull

Den isländska väderlekstjänstens geologer har i ett pressmeddelande sagt, att inga tecken finns nu på att ett vulkanutbrott är direkt förestående. Under senastes helg förekom några relativt kraftiga jordskalv på drygt 3 på Richter-skalan.  

7.2.2011:
Oro i Vatnajökull

Ökad jordskalvsaktivitet har noterats i Vatnajökulls området den senaste veckan. I förrgår natt var det kraftigaste skalvet 3,3 på Richterskalan. Skalven är än på ganska stort djup och någon direkt överhängande risk för omedelbart vulkanutbrott är inte förestående, men det kan vara sannolikt med utbrott inom det närmaste året, enligt vädertjänstens geolog Sigurlaug Hjaltadóttir.

22.1.2011:
Lugnt

Inga särskilda anmärkningsvärda skalv har registrerats de senaste dagarna.

18.1.2011:
Mycket värme vid Grímsfjall

Låg jordskalvsaktivitet har varit i området där det relativt kraftiga skalvet var den 13 januari, men experter som besökte området under senaste helg (15 - 16 jan.) säger att mycket värme är vid Grímsfjall och kraftiga ångmoln kommer upp från området. - Det mesta jag sett på länge i detta område, sade Magnús Þór Karlsson, en av dem som besökte området, i en intervju vid Morgunblaðið. Jordskorpan har också höjts mera än vid inför senaste vulkanutbrott i området i november 2004. Det är nu sju år sedan det utbrottet och ett nytt utbrott är troligen inte långt borta. 

16.1.2011:
Lugnt efter det relativt kraftiga skalvet den 13 januari

Inga flera efterskalv har noterats i Vatnajökull och de senaste dagarna har allmänt varit lugna betr. geologisk aktivitet på Island.

13.1.2011:
Jordskalv 4,2 i Vatnajökull

Jordskalv 110113I dag kl 09:22 var ett relativt kraftigt jordskalv vid Grímsfjall i Vatnajökull. Skalvet föregicks av ett annat några minuter tidigare, eller kl 09:06.  Området är ett av de mest aktiva vulkaniska områden på Island och jordskalv är allmänna här. I början av november 2010 förekom en serie skalv i området vid Grímsvötn, som ligger invid Grímsfjall och då kom vattenflöde ner mot låglandet på Skeiðará-sandur och i älven Gígjukvísl. Geologerna sade då, att ett vulkanutbrott i Vatnajökull kunde vara nära förestående. Men det har varit lugnt i området sedan dess.

Geologerna vid väderlekstjänsten följer väl med området nu.

Vulkanutbrott var senast på denna plats i november år 2004.

 


 

15.12.2010:
Jordskalv vid Krýsuvík, men annars lugnt

Vid Krýsuvík på Reykjanes fortsätter jordskalven, men relativt små och odramatiska. I dag (15 dec) förekom täta, små skalv under förmiddagen, det största ca 2 på Richter. Geologerna följer med och räknar med att viss magmarörelse är i området, men inga direkta tecken på förestående vulkanutbrott. Detta är ett av de aktivaste områdena på Island.

Vid Eyjafjallajökull och i Vatnajökull är läget lugnt. Inte heller vid Hekla finns direkta tecken just nu på ett nära förestående utbrott, ävenom vulkanen är “klar för utbrott”, som geologerna sagt.

26.11.2010:
Lugnt den senaste tiden

Jordskalvs- och vulkanaktiviteten har varit liten de senaste veckorna. Efter flödet i Vatnajökull i månadsskiftet oktober-november har enstaka jordskalv registrerats, de största runt ca 3 på Richter, i Vatnajökull och vid Blöndulón. Inga tecken på vulkanutbrott föreligger för närvarande, även om geologerna räknar med att Hekla eller Grímsvötn kan få utbrott inom kort.

9.11.2010:
Varningen avblåst vid Vatnajökull

Den farovarning som utfärdades vid glaciärflödet i början av november och med tanke på risken för ett eventuellt vulkanutbrott vid Grímsvötn blåstes av i dag. Flödet har återgått till det normala och inget vulkanutbrott verkar aktuellt den närmaste framtiden.

8.11.2010:
Är något på gång vid Hekla?

Sedan aktiviteten vid Vatnajökull planat ut, riktas nu blickarna mot Hekla. Islands officiella vädertjänst, som också bevakar geologi, har inte givit ut några meddelanden om Hekla. Som jag skrivit om här nedan, så har geologen Páll Einarsson sagt, att vulkanutbrott är nära förestående i Hekla eller i Vatnajökull.
På en privat webbsida (http://www.simnet.is/jonfr500/earthquake/tremoris.htm) som min gode vän Tom Wiklund vid Ålands Radio gett mig tips om, finns längs nere på sidan ett diagram med jordrörelse i Heklubyggð (vid vulkanen Hekla). Där ser man tydligt att mera rörelser än normalt har pågått en tid. I diagrambilden här nedan, som jag tog ut nu på kvällen den 8 november visas rörelser timme för timme det senaste dygnet. Första linjen är den 7.11. kl 22:00 och den sista linjen i diagrammet är kl 21 i kväll den 8:e och till kl 21:30.
Maximirörelserna var under denna tidsperiod kl 04:25 den 8 nov. Där sammanfaller de svarta kurvorna med varandra och bildar ett heltäckande svart fält.
Mitt privata tips är att ett vulkanutbrott i Hekla kan vara i görningen och röreslerna, som visas i diagrammet är p.g.a. magmarörelser i jordskorpan. Återstår att se om jag får rätt.
Hekla hade utbrott senast i månadsskiftet febr - mars år 2000 och hade före det från år 1970 utbrott med ca 10 års mellanrum. Så tiden är inne för ett utbrott i vinter.
 Använd länken här ovan i texten och titta in med jämna mellanrum, så kan man se hur utvecklingen fortgår.

Heklubyggd_101108-2136

6.11.2010:
Några jordskalv på mellan 2 och 3 vid Blöndulón

Ingen särskild geologisk aktivitet är vid Grímsvötn nu, men däremot kom en serie jordskalv vid Blöndulón nu på förmiddagen vid tiotiden lokal tid.

5.11.2010:
Avtagande vattenflöde och inga tecken på vulkanisk aktivitet i Grímsvötn nu.

Sedan den 3 november har vattenflödet i glaciärälven Gígukvísl stadigt avtagit. Maximum nåddes ca kl 13 på onsdagen den 3 nov., ca 3000 kbm/sek. Väderlekstjänstens geologer säger att för närvarande ser man inga tecken på vulkanisk aktivitet vid Grímsvötn.

3.11.2010:
Natten visade på vulkanisk oro i området, men avtog sedan under morgonen - flödet nådde sitt maximum i dag

Under senaste natt förekom en del jordskalv och vulkanisk oro vid Grímsvötn och man kunde inte utesluta att ett vulkanutbrott hade satt i gång i liten omfattning under glaciären. Men överflygningar i dag visade inga tecken på vulkanisk aktivitet och för tillfället är sådant inte på gång.
Vattenflödet fortsatte att stiga under natten och nådde maximum under förmiddagen i dag den 3 nov. Det verkar nu som flödet är på avtagande och kanske är vattenmagasinet på väg att tömmas. Vattenflödet nådde max i dag upp till drygt 2000 kbm per sek.

2.11.2010:
Vattenflödet ökar än i Gígjukvisl, men mindre ökning än i går - når troligen maximum på onsdagen 3 nov. Än väntar man på vulkanutbrott

Tillväxten i vattenflödet i Gígjukvísl blev mindre i dag än prognoserna visade. Nu på tisdag eftermiddag är vattenflödet ca 1650 kbm per sekund, men var ca 1200 kbm mitt på dagen. Flödet beräknas öka under det närmaste dygnet och nå maximum i morgon onsdag, den 3 november.
Någon egentlig vulkaniska aktivitet har inte registrerats ännu, men vid senaste utbrott 2004 tog det fem dygn efter att vattenflödet började och tills dess att utbrottet satte i gång. Det skulle betyda att det är dags för utbrott den 5 november. Men om det är något som är visst, så är det att vulkaner aldrig beter sig lika från utbrott till utbrott, de är de mest oförutsäga fenomen som finns.

2.11.2010:
Vattenflödet ökar än i Gígjukvisl - når kanske maximum i dag

Vattenmätningsmannen Gunnar Sigurðsson räknar med att vattenflödet når sitt maximum i dag. Han säger att detta glaciärflöde är större än det var före vulkanutbrottet i november 2004.
Geologen Páll Einarsson, som redan för några veckor sedan sade att ett utbrott i Grímsvötn är sannolikt inkommande vinter, säger att trycket i magmabehållaren under vulkanen är större nu än det var inför vulkanutbrottet i november 2004. Dock finns just nu ingen tecken på att ett utbrott har satt i gång under glaciärisen, även om ett jordskalv på 2,8 uppmättes i går. Han säger att Grímsvötn är “redo för utbrott”.

Ökat flöde i älven Gígjukvísl

Vattenflödet i Gígjukvísl har ökat kraftigt i dag och uppgick till 630 kbm per sekund på eftermiddagen. I går var flödet 140 kbm/sek. Isblock har strömmat med floden och rev bl.a. av högspänningslinjen som ligger tvärs över Skeiðarásandur. Befolkningsskyddet har klassat tillståndet som ovisst och har högsta beredskap. Någon egentliga fara för övriga konstruktioner och männsikor räknar man inte med, även om det skulle komma ett vulkanutbrott i Grímsvötn.
Utbrottet 2004, som inleddes med ett glaciärflöde, som nu, pågick under 7 dagar i början av november 2004.
Skillnaden nu är att allt flödesvatten kommer i Gígjukvísl, medan det senast delades upp mellan Gígjukvísl och Skeiðará, men p.g.a. att glaciären har dragit sig tillbaka, rinner allt smältvatten nu i Gígjukvísl.
Vid utbrottet 2004 nådde vattenflödet volymer på några tusen kubikmeter per sekund. Troligen ökas vattenflödet nu avsevärt från det som är nu.

31.10.2010:
Geolog bekräftar: Stor sannolikhet för vulkanutbrott i Grímsvötn

Geologen Páll Einarsson bekräftar att vulkanen vid Grímsvötn är redo för utbrott. Magmabehållaren under är fylld och trycket är motsvarande det som var vid senaste utbrott 2004. Mönstret nu påminner mycket om det som skedde inför utbrottet i november 2004, som pågick i 7 dagar. Flödet som började i dag är ofta en utlösande faktor för utbrott i Grímsvötn, liksom det var 2004, säger Einarsson. Geologerna understryker att ett utbrott vid Grímsvötn knappast förorskar någon naturkatastrof.

31.10.2010:
“Hlaup”, dvs. flodlöp har börjat från Grímsvötn

Vattenmätningar visade nu på eftermiddagen att ett s.k. jökulhlaup, eller glaciärflöde, har börjat i Grímsvötn i Vatnajökull. Grímsvötn ligger där den gröna stjärnan är på kartan här nedan, som visar ett jordskalv på 3 på Richter.
Senast var sådant flöde ur Grímsvötn år 2004 i samband med ett litet vulkanutbrott. Geologerna utesluter inte att ett vulkanutbrott kan vara nära förestående i Grímsvötn. Utbrottet i det område inträffar ca vart femte år i medeltal, så det är naturligt om ett nytt utbrott skulle komma nu snart.

31.10.2010:
Fortsatt jordskalvsaktivitet under Blöndulón. Jordskalv också i Vatnajökull

Jordskalv 101031-0945I natt var ett relativt kraftigt jordskalv under Blöndulón, dvs. dammen för vattenkraftverket Blönduvirkjun. Skalvet i natt var 3,8 på Richterskalan och är det kraftigaste sedan jordskalvsserien började på tisdagen. Hittills har ca 60 skalv uppmätts av vädertjänstens automatiska registrering, en handfull över 3 på Richter. De två jordskalv, som var över 3 på torsdagen kändes väl i bygden norr om platsen. Troligen kunde man också märka skalvet i natt som kom klockan 02:35 lokal tid.
Landsvirkjun, det nationella kraftverksbolaget som äger dammen och kraftverket, säger att dessa skalv inte hotar anläggningen. Allt har projekterats för att klara jordskalv. Men man följer med utvecklingen tillsammans med polisen och befolkningsskyddsmyndigheterna.

I Vatnajökull vid Grímsvötn förekom också ett skalv över 3 på Richterskalan i natt. Det var kl. 03:19 och uppmättes till 3,0.

På kartbilden här till vänster (www.vedur.is), som är tagen kl 09:45 i dag den 31.10.2010 lokal tid, ses skalven som är större än 3 som gröna stjärnor.

 

 


28.10.2010:
I kväll efter kl 18 förekom en serie av jordskalv, några över 3 på Richter, vid Blöndulón, ett vattenmagasin för kraftverket Blönduvirkjun, som ligger norr om Langjökull, invid vägen över Kjöl. Här är en bild av väderlekstjänstens jordskalvskarta. Kraftigaste skalvet hittills var 3,7 på Richter. Skalven har bl.a. känts i Skagafjörður och i Vatnsdalur. De gröna stjärnorna markerar skalven som var över 3 på Richterskalan. (karta: www.vedur.is)
Blöndulon101028-2155

25.09.2010 - uppdat. 29.09.2010:

Grímsvötn 100925I kväll den 25 sept. har uppmätts relativt stor jordskalvsaktivitet vid Grímsvötn i Vatnajökull. Det största skalvet var 3,5 på Richterskalan strax efter kl 21 lokal tid. Geologen Páll Einarsson sade på en föreläsning i veckan, att nästa vulkanutbrott på Island sannolikt kommer att vara vid Grímsvötn och troligen inom en ganska snar framtid. Ett utbrott vid Hekla borde inte heller vara avlägset.

Geologerna säger nu (28 sept.) att hittills är det bara fråga om jordskalv, men ingen vulkanisk aktivitet kan uppmätas ännu.

Men geologen Páll Einarsson svarar och säger att han är övertygad om att utbrott i någondera av vulkanerna vid Grímsvötn eller Hekla kommer att ha utbrott inom kort. - Jag talar om veckor eller månader, i alla händelser i höst eller vinter, säger Páll.
- Vi känner dessa två vulkansystems beteende väl efter årtiondens studier och forskning och de har båda samlat magma under vulkanen i sina magmabehållare. Man kan säga att de är redo för utbrott. Dessa uttalanden kom från Páll i TV nyheterna på Island i kväll den 29 september. Ska bli intressant att se om han har rätt.

Jag följer med och rapporterar mer om något händer.

Vatnajokull 10082020.08.2010:
En rad med jordskalv förekom i nordvästra delen av Vatnajökull i går den 19 och i dag den 20 augusti. Ca 10 jordskalv runt 3 på Richterskalan har förekommit under dessa dagar. Geologen Sigurlaug Hjaltadóttir vid den isländska väderlekstjänsten säger, att detta är ett välkänt område med jordskalv och att liknande serier av skalv har ofta förekommit utan att det är tecken på ytterligare röresler i jordskorpan. Den gröna stjärnan markerar skalv > 3 medan du runda cirklarna är mindre jordskalv.

 

 

 

 

18.08.2010:
Geologen Páll Einarsson berättade i TV nyheterna i går om nya sprickor, som man hade upptäckt i sommar vid den s.k. Sprengisandsleden över höglandet väster om Vatnajökull. Det är relativt färska sprickor, som bildats i vår och sommar, en del kanske för något år sedan. Einarsson tror att det är sprickor som är konsekvenser av vulkanutbrottet 1996 i Vatnajökull vid det s.k. Gjálp och som kommit upp till ytan nu. - Det är mer sannolikt att detta är rörelser efter vulkanutbrottet i Gjálp 1996 än att det är tecken på nya röresler i jordskorpan, säger Einarsson, som for i området tillsammans med den doktorand i geologi, som i sin  avhandling skriver om sprickbildningar i jordskorpan från Tungnafellsjökull.
Sprengisandur-sprickor
Nya sprickor vid Sprengisandur - Foto: www.ruv.is

28.6.2010:
Nu kom även en flodvåg i Skaftá ur den östra vattenansamlingen. Den förra flodvågen kom ur den västra vattenanmsalingen.

20.6.2010:
I älven Skaftá startade en liten flodvåg i dag på eftermiddagen. Vattnet kommer från ett område med heta källor under den västra delen av Vatnajökull, där det regelbundet sätter i gång flodvågor när smältvatten, som samlats upp under glaciären, bryter igenom sina fördämningar och flödar ned i älven.
Detta räknas till en liten flodvåg och inga dramatíska faror föreligger längs älven, som rinner ned längs “Fjallabaksleið”, Hólaskjól och så ner mot Kirkjubæjarklaustur.

23.5.2010:
Utbrottet i Eyjafjallajökull slutade den 23 maj 2010. Se en dagbok över utbrottet här...

15.4.2010:
Nytt vulkanutbrott började den 14 april i den egentliga kratern (caldera) i glaciären i Eyjafjallajökull.

13.4.2010:
Vulkanutbrottet upphörde officiellt den 12 april 2010.

20.3.2010:
Mycket riktigt! Det kom ett vulkanutbrott med början den 20 mars.

14.3.2010:
Jag får nog ta tillbaka, att utbrott inte längre är aktuellt i Eyjafjallajökull. Visserligen är inga säkra tecken än på utbrott, men jordskalvsaktiviteten under glaciären är fortfarande påtaglig. Vi följer med.

7.3.2010:
Vulkanutbrott verkar inte längre aktuellt i Eyjafjallajökull
Det verkar nu
  på söndagen att jordskalvsaktiviteten under Eyjafjallajökull är på avtagande. Färre skalv per timme och mindre. Det är därför sannolikt att faran för vulkanutbrott är över för denna gång. Magma har tryckts in under vulkanen och glaciären, men kraften är inte tllräckligt stor till att det blir lavaströmning upp till ytan.

5.3.2010:
Under glaciären Eyjafjallajökull är en mycket aktiv geologisk aktivitet pågående. Under det senaste dygnet har flere hundra små jordskalv inträffat och från årsskiftet har landet stigit ca 40 mm. Allt detta är tecken på att magma strömmar in under glaciären och vulkanen som är under isen. Vulkanen hade utbrott senast 1821 - 1823 och ett utbrott är inte uteslutet. Se här för uppdaterad information från den isländska metereologiska institutionen

I dag den 5 mars beslöt myndigheterna att införa första gradens varning för området, som innebär att osäkerhet råder, men att ett vulkanutbrott inte kan uteslutas, men heller inte förutsägas. Detta betyder i praktiken att bevakningen av området är förhöjd och man kan snabbt utfärda nya meddelanden om behov föreligger. Man informerar om de evakueringsplaner som finns i händelse av ett utbrott.
Här en seismografisk bild av aktiviteten i området 5.3.2010 kl 14:50 GMT. De röda punkterna är de nyaste skalven (inom de senaste 4 timmarna), de ljusbruna 4 - 12 timmar sedan och gula 12 - 24 timmar, de blåa 24 - 48 timmar.

Myrdal 2010-03-05

26.2.2010:
Geologerna är säkra på att magma är i rörelse under Eyjafjallajökull. GPS mätningar visar att mätstationen vid Þorvaldseyri har rört sig 30 mm mot söder från årsskiftet och höjts några millimeter. Senast så stora rörelser var på gång var 1999. Se mera här...

12.1.2010:
Ett jordskalv på 3 på Richterskalan mättes i morse under Eyjafjallajökull. Kan vara tecken på magmarörelser under vulkanen. Se mera här...

15.12.2009:
Hekla, Islands mest kända vulkan har haft utbrott åren 1970, 1980-1981, 1991 och 2000. Med viss sannolikhet är ett nytt utbrott förestående. Nu har man monterat upp en webb kamera på grannfjället Búrfell, 12 km från Hekla. Det här är led i bevakningen av Hekla. Kameran är i gång dygnet runt och tanken är man ska kunna följa med en kommande lavaflod eller askmoln vid nästa utbrott. Under de två senaste utbrotten 1991 och 2000 har man haft bevakning och kunnat se tecknen på utbrott innan det har kommit. Här är länk till webbkameran vid Hekla.

Webbkamera har också monterats vid vulkanen Katla. Den hade senast utbrott 1918 och också här räknar man med att ett utbrott kan vara nära förestående. Här är länk till webbkameran vid Katla.

8.12.2009:
Geologerna säger att magma strömmat in under Eyjafjallajökull och Katla under försommaren 2009. Det betyder att ett vulkanutbrott kan vara förestående. Samma sak skedde 1994 och 1999, dock utan att ett utbrott kom, men man märkte av ökad is-smältning från glaciären.
Katla hade senast utbrott 1918 och vulkanen under Eyjafjallajökull åren 1821-1823.

29.5.2008:
Ett jordskalv på 6,5 på Richterskalan inträffade ca kl 15:45 vid Ingólfsfjall på Sydlandet. Städerna Hveragerði och Selfoss jämte landsbygden runt dem kände tydligt av skalven. Några hus blir skadade av skalven. Ingen människa kommer till skada.

 

Hekla, den sägenomspunna damen på Island

    P9020011 Hekla1  hekla2          

Hekla är nog den mest kända vulkanen på Island. Hon (Hekla är ett feminint ord i isländskan) har haft stark påverkan på livet på Island under den historiska tiden från 874 e.K. till våra dagar. Här nedan en liten epistel om Heklas historia och om hennes senaste utbrott i månadsskiftet februari - mars år 2000.

Webbkamera som visar live bilder från Hekla. Här...

Den isländska vulkanen Hekla hör till de mera kända vulkanerna. Orsaken är kanske att vulkanen har varit mycket aktiv i historisk tid. Den isländska nutidshistorien börjar 874 i och med Ingolfur Arnarsons ankomst till Island. Hekla har haft 18 utbrott sedan dess. Det senaste var år 2000. Utbrottet började den 26 februari och avslutades officiellt den 8 mars. Hekla, som ibland kallas Heklefjäll på svenska, har i folktron sagts vara ingången till helvetet. Där brändes de fördömdas själar i den eviga elden. Utbrottet år 2000 hör till de mindre, men folks beteende var inte desto mindre spektakulärt och har gjort att många islänningar kommer ihåg detta utbrott särskilt väl.

Nu (juni 2010) bedömer geologerna att ett utbrott i Hekla är sannolikt inom en nära framtid.

En vulkan kan förvisso vara ett inferno, ett helvete. Stor respekt förutsätts av vulkanen, annars kan det sluta illa. Detta har också Hekla visat. Namnet är på isländska ett feminint ord och islänningarna talar om vulkanen som "hon".
Detta ger en själ åt berget och hon visar ofta att hon är egensinnig och vägrar att följa fasta regler. Ett exempel är att i historisk tid har hon oftast haft utbrott med ca 100 års mellanrum. Så var det fram till 1947. Nästa utbrott kom dock redan 1970 och så följde utbrott 1980 och 1981, 1991 och nu i år 2000. Vetenskapsmännen sade också, att nu på 1900-talet, när vi har dokumenterat Heklas utbrott och trott oss kunna förutse ett mönster, då har hon visat att hon inte följer några fasta regler, utan ändrar sitt schema och har utbrott bara med 10 års mellanrum. - Hon vill helt enkelt inte vara vetenskaplig, sade en av geologerna.

Hekla är ett populärt vandringsmål och väl utmärkta gångleder visar vägen upp till toppen och vulkankratrarna. Det var tur att utbrottet år 2000 kom under vintern, då ingen vandrar upp på berget. Hade det kommit under sommaren och turistsäsongen hade säkert fara för människoliv kunnat uppstå.

Hekla är nu 1491 m ö.h. Hon är ofta beklädd med snö året runt, men någon egentlig glaciär finns inte på toppen. Hon ses väl i omgivningarna på södra Island, bl.a. när man far upp mot Gullfoss och Haukadalur, där de sprutande heta källorna Strokkur och Geysir finns. Men även när man kör längs ringvägen nr 1 på Sydlandet vid t.ex. Hella ser man vulkanen väl i gott väder.

Heklas utbrott under bosättningstiden:
Hekla hade troligen utbrott ca 870 (just före bosättning på Island inleddes 874). År 1104 (stort utbrott), 1158, 1206, 1226, 1300, 1341, 1389, 1510 (stort utbrott), 1597, 1636, 1693, 1766 (stort utbrott), 1845, 1947 (stort utbrott), 1970, 1980-1981, 1991 och senast 2000.

Antagligen hade Hekla utbrott i kring koloniseringen av Island ca år 870. Då bildades det s.k. koloniseringsskiktet av aska från Hekla, som man har kunnat använda för att bekräfta att bosättning inleds på Island ca år 870.
Det första utbrottet som nämns i historien är år 1104. Det ödelade bebyggelse i omgivningarna i Thorsådalen. Utbrottet år 1300 är ett av de största. Det berättas att vulkanen då rämnade längs hela den spricka som finns, ca 40 km lång. Så mycket aska spydde ut ur vulkanen, att det var mörkt som på natten. Fiskare vågade sig inte ut på havet p.g.a. mörkret. Många jordskalv förekom och gårdar ödelades. Storutbrott var så åter 1766 och varade med smärre avbrott i två år. Utbrottet 1845 varade i 7 månader.

År 1947 kom nästa utbrott, efter 102 års paus. Det varade i 13 månader. Nu var det första gången som man kunde dokumentera utbrottet. Rök- och askpelaren steg till 30 km höjd. Aska spreds till Skandinavien och Europa. Ca 1 km³ lava och vulkaniskt material kom upp. Lavan från detta utbrott täcker ca 40 km² område. I detta utbrott inträffade ett dödsfall, då vetenskapsmannen Steinthor Sigurdsson förolyckades, sedan han ville ta några närbilder och blev träffad av en stor lavasten som rullade mot honom och som han försökte fotografera. Han insåg troligen inte hur snabbt stenen närmade sig, eftersom han tittade genom kameralinsen.

År 1970 pågick ett utbrott från maj och fram till jultid. Då kom mycket lava och Hekla växte på höjden med några tiotal meter. Mesta skadegörelsen var fluorföroreningar på beten och i vattendrag som förgiftade boskap. På många ställen var man tvungen att hålla boskapen inne långt fram mot sommaren p.g.a. förgiftningsrisken.

Så har det varit utbrott 1980-81, 1991 och nu 2000. Dessa utbrott är alla likartade. Utbrotten pågår några dagar eller veckor, lite lava kommer ut och den mesta kraften har försvunnit efter de första dygnen.

Utbrottet år 2000

Utbrott på gång
De isländska geologerna och den nordiska geologiska institutionen på Island följer med hjälp av instrument med de kända aktiva jordskalvs- och vulkaniska områdena på Island. Dels använder man seismografer och andra instrument som registrerar jordskalv och rörelser i jordskorpan. GPS-positionsinstrumenten har också tagits i geologernas tjänst. Med dem kan man registrera hur jordskorpan stiger och sjunker, bl.a. genom att magma samlas upp under jordskorpan och höjer trycket.

Runt de aktiva vulkanerna har man också djupa borrhål där man kan mäta trycket och se förändringar i magmabehållarna.

Det var dessa instrument som denna gång gav säkra tecken på att ett utbrott var på gång.

Ungefär en timme före utbrottet kunde man se ökande jordskalvsaktivitet, som man lokaliserade till Hekla. Detta höjde beredskapen. Ca 17.45 gav tryckmätarna utslag över alarmnivån och då infördes högsta beredskap och bl.a. flygledningen informerades om att flygtrafik över Hekla skulle undvikas. Också befolkningsskyddsorganisationen aktiverades. Några minuter före kl 18 gav tryckmätarna indikationer på att magman eller lavan hade börjat röra på sig från den behållare som finns ca 4 km under Hekla. Sprickan hade öppnats och man kunde räkna ut att lavan rörde sig med ca 15 km:s hastighet. Man kunde nu med stor
sannolikhet fastställa att ett utbrott hade startat och att det skulle nå toppen om ca 15 min. Alla tänkbara myndigheter informerades och allmänheten kunde kl 18.00 höra i radions kvällsnyheter att ett utbrott i Hekla beräknas börja om ca en kvart. Förutsägelserna visade sig vara korrekta och man har nu fastställt att utbrottet vid markytan startade kl 18.18.

Alla massmedia var nu i gång och följde med. Hela kvällen hade man extra nyhetsutsändningar i radio och TV, men eftersom det börjar skymma just vid denna tid och eftersom det var mulet väder, så var det få som lyckades se och få bilder av utbrottet då.

Vägarna öppnades

I andra länder skulle man antagligen ha sprärrat av alla vägar i området och förbereda evakuering. Men inte på Island. Ingen bebyggelse finns i direkt närhet och eftersom det var mitt i vintern, var det knappast troligt att någon befann sig i området.

Men den isländska vägförvaltningen gick i stället ut med meddelande och sade, att man kallat ut alla resurser för att ploga upp vägar i Heklas närhet, som inte annars hålls öppna på vintern. Inte för att underlätta en evakuering och för räddningsmyndigheterna, nej detta var för att underlätta för allmänheten att komma nära vulkanen och om möjligt se något av lavan och rökpelaren. Vägförvaltningen kände till islänningarnas beteendemönster.

Ödesdiger söndagsutfärd - 1500 personer fastnade i snöyran

Med detta budskap från vägförvaltningen och eftersom det råkade vara söndag nästa dag, då var bara ett som kom i fråga för söndagsaktiviteten för familjen. En biltur till Hekla!
Tusentals var de som på söndag förmiddag förberedde en liten matsäck, tog bilen och lade å stad mot Hekla. Hon ligger ca 150 km från Reykjavik, så det är en ganska passlig utflykt.

Besvikelsen blev dock dubbel och färden slutade med förskräckelse. Först och främst var det fortfarande mulet och väderleksrapporten lovade sämre väder utåt dagen och mot kvällen. Vid middagstid började det också komma varningar från väderlekstjänsten att vädret försämras och trafikförhållandena kommer antagligen att bli sämre under eftermiddagen och kvällen. Men islänningarna litar på sina bilar och på vägförvaltningen, och så hade man ju redan bestämt sig för att fara, så inget kunde stoppa dem.

Efter att ha prövat olika vägar området utan att lyckas få en enda glimt av Hekla, så gav folket upp och började köra tillbaka mot Reykjavik. Normalt en körning på ca två timmar. Vid 15-16 tiden började huvudvägen mot Reykjavik få "tungt före" som islänningarna säger, dvs. snöyran började göra trafikförhållandena svåra. Vägen går över en Hellisheden, en högplatå på ca 400 m höjd och vägen stängs ibland när förhållandena är besvärliga. Vägförvaltningen varnade för dåligt väglag på heden och bad i stället folk att ta den något längre och krokigare Threngsli-vägen, som ligger lägre. Problemet var bara det att efter någon timme hade vinden och snöyran tilltagit så mycket, att också den vägen blev ofarbar för personbilar. De fastnade och snabbt vägen yrde fast, eftersom dessa bilar bildade snöhinder runt vilka snön snabbt byggde upp snödrivor. En bil blev insnöad på bara några minuter. Mörkret kom och snöyran tilltog, så också denna väg blev ofarbar för alla bilar. Den täta snöyran gjorde det omöjligt t.o.m. för bandvagnar som den isländska räddningstjänsten förfogar över, att ta sig fram och hjälpa folk i bilarna. Alla har ju GSM-telefoner och snabbt pajade telefonsystemet under den höga belastningen, så nu satt folk fast i sina bilar och kom ingen stans och ingen hjälp kunde nå dem.

I radion gick man ut och bad folk sitta kvar i sina bilar i lugn och ro. Man bad dem som hade småbarn, gamla eller eventuellt sjuka, att blinka med sina helljus, och förbjöd strängeligen andra att göra det. På det sätt kunde man prioritera de mest hjälpbehövande.

Det var totalt ca 500 bilar och 1.500 människor som denna kväll och natt fick sitta i sina bilar och vänta på bärgning. De sista bärgades inte förrän följande morgon i gryningen. Då hade många förstås gjort slut på bränslet och satt i kalla och mörka bilar.

Den räddningsinsats som sattes i gång är den största vad gäller personomfattning sedan vulkanutbrottet på Hemön i Vestmannaöarna 1973.

Men allt slutade lyckligt och ingen förfrös sig eller skadade sig allvarligt. De flesta blev inkvarterade i samhällena söder om heden i skolor, samlingshus m.m. och kunde inte ta sig hem till Reykjavik och till eventuella jobb förrän på måndag eftermiddag eller tisdag.

Utbrottet upphörde officiellt 8.3.2000

Kl 09.00 den 8 mars 2000 registrerades de sista rörelserna vid Hekla och utbrottet har nu förklarats vara över. Det varade i 11 dagar denna gång, vilket är relativt kort tid. År 1991 varade utbrottet i sex veckor. Det har inte varit möjligt att ännu mäta hur mycket lava som strömmat ut vid detta utbrott. Den nya lavan räknar man med att täcker ett ca 18 km² stor område, i huvudsak i sydvästlig riktning från vulkansprickan, på sluttningarna från Hekla. Volymen av den utströmmade lavan uppskattas till 0,11 km³.

Ökad geologisk aktivitet på sydlandet

Geologerna räknar med att de kommande årtiondena innebär ökade aktiviteter, vilket kan ses i jordskalv och vulkanutbrott.

Man har länge talat om det s.k. sydlandsskavet ett större jordskalv som förväntas i Hengillsområdet ca 25 km sydost om Reykjavik. Där går den s.k. kontinentalsprickan som skiljer den europeiska och amerikanska kontinentalsockeln åt. Dessa båda plattor rör sig i medeltal ca 2 cm/år isär och stora jordskalv
uppstår när denna rörelse sker genom stötvisa förskjutningar. Några kraftiga skalv kom i juni 2000. Det första den 17.6. och det senare den 21.6. De var 6,5 och 6,6 på Richterskalan.
I maj 2008 kom ett nytt skalv på sydlandet. Denna gång var skalvet drygt 6 på Richter-skalan.

Vulkanen Katla, som ligger under ca 300 m tjock inlandsis under glaciären Myrdalsjökull, har haft utbrott med 40-60 års intervall i historisk tid och hade senast 1918. Så det börjar bli dags… Ökad aktivitet har också setts bl.a. senaste sommar med s.k. löp i glaciärälvarna från glaciären, vilket tyder på höjd jordvärme i området. Men ingen vet heller detta med säkerhet.

Tillbaka till sidans början

Vulkanen Katla under Myrdalsjökull

Webb kamera för Katla, här...
Jag har satt upp en särskild sida för rapporteringen om Katla, här...

01.10.2016:
Katla lugn ännu - varningsnivå införd

Vulkanen Katla har hållit sig lugn det senaste dygnet. Några medelstora jordskalv kom senaste natt, men ingen vulkanisk aktivitet kan ännu skönjas.
Myndigheterna införde s.k. varningsnivå och man har stängt av vägen in till Sólheimajökull, som är en populär plats som turisterna gärna far till. Där kan man se en tunga av Mýrdalsjökull komma ned. Den heter Sólheimajökull.
Man befarar, om ett vulkanutbrott kommer, att smältflod kan komma ned ur glaciären.

30.09.2016:
Katla mullrar

Vulkanen Katla, som ligger mitt under Mýrdalsjökull, har mullrat den senaste tiden. I natt var en serie jordskalv på litet djup i den s.k. Katla calderan. Det största skalvet var 3,6 på Richter kl 04:41 och föregicks av ett lite mindre bara en minut tidigare.
Ökad aktivitet har varit de senaste dagarna och den har inte varit så stor sedan 2011.
Vädertjänstens geologiska avdelning höjde sin beredskap i natt och satte några tjänstemän i beredskap.
Skalven är grunda, vilket tyder på att de härrör från geotermisk aktivitet snarare än vulkanisk aktivitet.

Katla 1918

Katla hade sitt senaste utbrott år 1918 och brukar ha utbrott med intervaller på 60 - 80 år. Ett mindre utbrott under glaciären förekom troligen för några år sedan när en flodvåg kom ner i Múlakvísl och spolade bort en landsvägsbro och en del av ringvägen. Men det utbrottet nådde aldrig upp till ytan av glaciären.
Nu kan man inte märka några tecken på ett förestående vulkanutbrott i Katla.

Jag följer med och rapporterar om aktiviteten ökar eller läget förändras.

29.08.2016:
Jordskalv vid Katla

Senaste natt (29.08.2016) kom en serie ganska stora jordskalv i Katla, vulkancladeran i Myrdalsjökull. Det kraftigaste var 4,6 på Richter. Geologerna säger att inga tecknen på vulkanutbrott kan konstateras, men att man följer noggrannt med. En viss ökning av vattenflödet i glaciärälvarna från Myrdalsjökull har konstaterats, t.ex. i Bláfjallakvísl, som rinner mot norr från Myrdalsjökull.
En ökning av ledningsförmågan i vattnet har konstaterats och är tecken på att vattnet kommer från varma källor under glaciären.

09.07.2011:
Ett kraftigt flodlöp kom i natt ner i Múlakvísl og Skálm. Troligen ett litet vulkanutbrott under glaciären. Läs mer om detta utbrott här...

Januari 2003:
Jordskalven har fortsatt hela hösten och vintern. Det är ovanligt vid denna årstid. Geologerna följer med utvecklingen.

Juli 2002;
Jordskalv under glaciären upp till 3,3 på Richter. Kan vara tecken på förestående utbrott.

Oktober 2000:
Man antar nu att ett mindre vulkanutbrott förekom under Solheimajökull sommaren 1999 och det förorsakade ökat vattenflöde. Utbrottet var under glaciären och ingenting kunde konstateras uppe på isytan.

30.10.1999:
Mätinstrumenten visar på ökat vattenflöde i Jökulsá från Sólheimajökull. Det beror antagligen på ökad jordvärme under Eyjafjallajökull.

23.9.1999:
Vid överflygning den 22.9. såg man det kommit smältvatten i fördjupningarna och att de förstorats något, men inga särskida dramatiska saker har annars hänt vid Myrdalsjökull och vulkanen Katla. Bara vänta och se...

13.9.1999:
Aktiviteterna vid vulkanen Katla i Myrdalsjökull har föranlett räddningsmyndigheterna att ge instruktioner för befolkningen i samhället Vik vid sydkusten, alldeles under vulkanen, hur de skall agera om vulkanen får utbrott. Vid ett utbrott kommer bl.a. huvudvägen (väg nr 1) att stängas av bl.a. vid Múlakvisl och vid Jökulsá vid Solheimajökull p.g.a. risken för "hlaup", dvs. stora vattenflöden från de smältande ismassorna vid glaciären.
Regeringen har beviljat 38 milj ISK (ca 300.000 FIM) för ökad beredskap hos räddningstjänsten, bl.a. manskap, och för t.ex. GPS-instrument, som skall registrera rörelser i glaciären.

Juli-augusti 1999:
Under Myrdalsjökull noteras mycket jordvärme. Glaciären smälter underifrån och i augusti har 10 st fördjupningar bildats. Det beror på att isen har smält underifrån och isen sjunker ihop. Under Myrdalsjökull finns vulkanen Katla, som under historisk tid har haft utbrott med 60-80 års mellanrum. Senast var utbrott 1918, så det är dags...
Geologiavdelningen hos den isländska vädertjänsten har satt glaciären och vulkanen Katla under särskild bevakning. Om Katla får utbrott hotas den lilla staden Vik av asknedfall, men framförallt av smältvatten från glaciären som kan isolera staden.

17-18 juli 1999:
Solheimajökull, som är en utlöpare till söder från Myrdalsjökull, släpper ifrån sig mycket vatten natten mellan den 17-18 juli. Vägen söder om glaciären, riksväg nr 1 (ringvägen) stängs av under några timmar under natten, eftersom vattennivån i Jökulsá stiger så mycket att flödvattnet når över vägbron och upp på vägbanan. Bron klarar sig, men morgonen efter ser man stora isblock över allt längs älvens lopp, långt upp på stränderna, långt från den vanliga älvfåran. Man konstaterar, att orsaken är jordvärme under glaciären, som under en tid smält glaciären underifrån och vatten har samlats upp. Denna natt bryter vattenmassorna igenom isen och flödar ut mot havet i ett s.k. löp (hlaup) på isländska. En stark svavellukt känns också från vattnet. De facto kände vi den själva vid en tur på lördagen den 17:e in i Þorsmörk,som är alldeles norr om Myrdalsjökull. Senare kunde man konstatera, att mycket jordvärme finns under glaciären.

Tillbaka till sidans början

Vulkanområdet i Askja

Askja är en stor vulkankrater belägen norr om Vatnajökull. Det är en s.k. caldera. Ett stort utbrott inträffade den 28 mars 1875 och giftig aska lade sig över hela nordöstlandet på Island. Det finns också uppgifter om att askan nått till Norge och Sverige, bl.a. till Stockholm den 30 mars 1875. Ett mindre utbrott inträffade 1961, då en lavaström rann ur den norra delen av calderan.
Vid utbrottet 1875 bildades en ny krater “Viti” (=”helvete), som än idag har badljumt vatten i kraterbottnen.

Den södra delen av kratern är en kratersjö, den nästdjupaste på Island, 224 m djup. Den ansågs vara den djupaste till för några år sedan, då man konstaterade att isbergssjön vid Breiðamerkurjökull är djupare, där ju glaciären drar sig tillbaka och lämnar efter sig en djup nedgrävd insjö, bildad av glaciären.

Utbrottet i Askja 1875 ledde till att bebyggelsen norr om vulkanen (nordöstra Island) fick överges och en stor emigrationsvåg inleddes, där islänningarna flyttade till Amerika och Kanada och bildade där en stor Islandskoloni, som än håller banden till gamla hemlandet Island levande.

Askja

Vulkanutbrott i Dyngjufjöllin, som Askja är en del av, har förekommit ofta sedan istiden och till våra dagar, men man vet lite om utbrott före 1874. Askja ligger i obygd och därför är lite dokumenterat om vad som försigått i äldre århundraden.
Med stor säkerhet kan man säga att sedan istiden har det förekommit många s.k. lavaströmsutbrott, såväl i Askja som i dess omgivningar. Troligen har många utbrott som man sagt att ha varit i Dyngjufjöllin i verkligheten ha varit i Askja-området. Många kratrar och lava styrker teorin om att Askja har varit en aktiv vulkan från koloniseringen på 870-talet. Men det är först 1874 som man börjar följa med Askja-området. Då börjar stora utbrott i området. Man ska veta, att området ligger i obygden och folk var verkligen rädda för att bege sig in på detta område, bl.a. därför att på många platser kom ånga upp ur marken, som man tog som ett tecken på att “utanför” beboare höll till i området.

I februari 1874 noterar man mycket ånga i området och då har jordvärmeaktiviteten stigit i området. Inget nämnvärt sker dock förrän i december 1874. Då känner man av rörelser i marken i bygden närmast Dyngjufjöllin. Vid jultid är de så många att man inte kan räkna dem. I början av januari når dessa markrörelser en höjdpunkt och man ser vulkaneld från Mývatnsområdet. Man tar sig inte till området förrän den 16 februari, när innevånare från Mývatn tar sig till området. Man ska komma ihåg att det är 60 km avstånd och inga vägar fanns i området.

På påskdagen den 28 mars 1875 ser man en stor vulkanplym från området. Därmed har ett av de storsta utbrott som förekommit i historisk tid börjat. Dagarna därefter föll ett tjockt asklager över hela östra Island. Mitten av östra Island var en gulgrå öken. Askan spreds till Norge och Sverige. Rhyolit-ämne som små stenar spreds i 2,5 km radie från kratern Víti på 8 timmar.

Nästa utbrott kommer i Askja området i mars 1921, ett halvsekel efter det stora utbrottet. Då bildas det s.k. “Bátshraun” (Båtlavan).
I november 1922 kommer ett nytt utbrott och 2,2, kvadratkilometer av lava breds ut i västra delen av Askja insjön.

Den stora vattenfyllda kratern vid Askja bildas alltså som en krater, där bottnen sjunker ner efter att magmabehållaren under har tömts. En sorts kollaps alltså. Bottnen sjunker ned så att nuvarande insjö, 224 m djup, bildades de nästa åren.

I oktober 1961 är så det senaste utbrottet i området. Utbrottet pågår till början av november 1961 ocg ca 0,1 kubikkilometer av vulkanämne kommer upp ur marken vid det tillfället. Sedan dess har synlig ingen vulkanisk aktivitet förekommit.

5.4.2012:
Nu i vår (2012) har insjön i Askjakratern varit isfri, vilket är synnerligen ovanligt. En förklaring kan vara jordvärme under sjön och eventuellt ökad vulkanisk aktivitet i eller invid kratern. Denna bild här nedan är från kratern, tagen för några dagar sedan.

Geologer kommer att undersöka Askja efter påsk, bl.a. göra GPS mätningar och placera ut värmeinstrument i vattnet. Björn Oddsson, geolog vid universitetets geologiska institution säger att det kan väl hända att tiden är inne för Askja, men inget tyder på det nu.
Om fenomenet med den isfria insjön är tecken på jordvärme, så är det betydligt mindre än vid tidigare utbrott, då lerpölar började bubbla och mycket ånga kom upp ur marken före utbrotten. Om något sådant börjar ske, då är vi på vakt.

Aska vattnet isfritt

Tillbaka till sidans början

Sydlandsjordskalven

Sydlandet hör till de mest aktiva jordskalvsområdena på Island. Det beror på att kontinentalsprickan kommer upp på Island från sydväst och går tvärs över ön.

Maj 2008:
Som geologerna hade förutspått var spänning kvar i jordskorpan. Den utlöstes vid ett jordskalv den 28 maj 2008 under Ingólfsfjall, då ett skalv på ca 6,5 på Richterskalan kom. I städerna Hveragerði och Selfoss, samt på landsbygden emellan dem skadades en del hus och konstruktioner, men inga människor kom till skada. Skalvet inträffade ca 15:45 på eftermiddagen.


September 2000:
Geologerna säger, att blott ca 25 % av spänningen i jordskorpan har lösgjorts vid juni jordskalven. Det betyder att ytterligare spänning skall lösgrösas, men det betyder inte att det kommer att ske inom den närmaste framtiden.

17.6. och 21.6.2000:
En serie jordskalv inträffar på södra Island. Det första kommer den 17.6. (Islands nationaldag) kl. 15.41. Skalvet är 6,5 på Richterskalan. Epicentrum ligger vid Þjórsá 15 km från staden Hella, som ligger ca 80 km öster om Reykjavik. Materiella skador uppstår på ett tjugotal hus, varav drygt 10 bedöms som obeboeliga. Inga allvarliga personskador eller dödsfall uppstår. Efter detta stora skalv förekommer ca 1000 efterskalv per dygn. Geologerna bedömer att ett nytt skalv i samma storleksordning kan komma inom en vecka och att det troligen ligger närmare Reykjavik. Så kommer det skalvet den 21.6. kl 00.58 och är 6,6 på Richterskalan. Skalvet är kortvarigare, men kraftigare. Inte heller nu skadas någon allvarligt, men materialla skador uppstår på hus och vägar. Skalvet är ca 20 km närmare Reykjavik.

28.9.1999:
Jordskalven i Grimsnes fortsatte. Kl. 21.50 i kväll kom ett skalv som var 3,7 på Richter. Geologerna utesluter inte ytterligare kraftiga jordskalv, som kan nå 5 på Richter-skalan.

27.9.1999:
Ett jordskalv på 4,3 på Richterskalan kom kl 16.01 lokal tid. Epicentrum var i Grimsneshreppur, öster om Sellfoss, ca 50 km från Reykjavik. Inga skador har rapporterats. Några efterskalv, det starkaste ca 3 kunde registreras. Skalvet kändes i stora delar av sydvästhörnet av Island.

November 1998:
Ett jordskalv på 5,7 på Richterskalan. Epicentrum ca 5 km ned i jordskorpan vid Hengillsbergskedjan. Ett hus blir illa skadat. Ingen människa skadas. Skalvet kändes tydligt i Reykjavik.

Juni 1998:
Under en veckas tid förekommer relativt starka jordskalv i och omkring Hengillsbergen. Några starka skalv på ca 5,5 känns tydligt i Reykjavik. Inga materiella skador eller skador på männsikor uppstår.

Tillbaka till sidans början

Vatnajökull, Grímsvattnen (isl. Grímsvötn)

Läs om vulkanutbrottet i maj 2011 i Grímsvötn här...

29.5.2011:
Utbrottet, som började den 21 maj varade bara i några dagar. Officiellt förklarades utbrottet över den 28 maj kl 07:00, men i praktiken var utbrottet över den 25 maj på morgonen.

22.5.2011:
Ett kraftigt vulkanutbrott började vid Grímsvötn i Vatnajökull just före kl 19 på kvällen den 21.5.2011. Jag har satt upp en särskild sida om detta utbrott. Läs här...

13.1.2011:
Ett ovanligt kraftigt jordskalv just efter kl 09 på morgonen uppmättes vid Grímsvötn, 4,2 på Richterskalan. Det är det kraftigaste sedan 1934, då ett lika starkt skalv efterföljdes av ett vulkanutbrott. Geologerna tror att ett vulkanutbrott i området kan vara nära förestående.

26.9.2010:
I går kväll uppmättes relativt stor jordskalvsaktivitet vid Grímsvötn i Vatnajökull. Det största skalvet var 3,5 på Richterskalan strax efter kl 21 lokal tid. Geologen Páll Einarsson sade på en föreläsning i veckan, att nästa vulkanutbrott på Island sannolikt kommer att vara vid Grímsvötn och troligen inom en ganska snar framtid.

2004:
1 november 2004:
Ett litet utbrott under några dagar (1 - 7 nov 2004).

December 1998:
Ett vulkanutbrott pågår under ca 10 dagar i Vatnajökull, vid Grimsvattnet, en sjö under glaciären. Utbrottet är ca 35 km söder om det som var i oktober 1996.Ett mindre vattenflöde (hlaup) kommer ut över Skeiðarásandur. Inga skador uppstår.

Oktober-November 1996:
I Vatnajökull uppstår ett vulkanutbrott i oktober 1996 i Gjálp norr om Grimsvattnet. Utbrottet pågår i ca två veckor. Det leder till att en stor mängd smältvatten samlas i Grimsvattnet och man förväntar sig en störtflod (hlaup) ut över Skeiðarásandur. I början av november bryter sig vattenmassorna igenom isen och ett "storhlaup" rusar fram. Omfattande skador på vägar, broar och kraftledningar över Skeiðarásandur. Efteråt lämnar floden efter sig isblock stora som hus, som inte försvinner förrän under sommaren 1997. Oerhörda krafter som lösgörs. Inga männsikor skadas, eftersom man räknade med floden och vägen bevakades och stängdes av när floden kom. Sådana "hlaup" har förekommit tidigare, senast 1934, så man visste vad som kunde komma. Men detta var första gången sedan vägen byggdes över Skeiðarásandur 1978.

Vatnajokull_utbrott_1998-2

Tillbaka till sidans början

Eyjafjallajökull

23.6.2010:
Här är en dagbok över utbrotten år 2010 i Eyjafjallajökull och på Fimmvörðuháls.

23.5.2010:
Utbrottet i calderan i Eyjafjallajökull upphörde den 23 maj efter 41 dagars utbrott. Geologerna utesluter inte att utbrottet kan starta på nytt, vilket det gjorde under utbrotten 1821 - 1823. Då började utbrottet i december 1821, slutade i januari 1822, men började så på nytt på hösten 1822. Det upphörde då 1823.

Vulkan 100515-1040
Foto: Per Ekström. 15 maj 2010.

14.4.2010:
Efter att utbrottet på Fimmvörðuháls upphörde den 12 april förflöt bara två dagar innan ett nytt utrbott började. Den här gången i kratern i Eyjafjallajökull, dvs. där de tre kända utbrotten under historisk tid varit. Utbrottet inleddes på morgonen den 14 april och redan samma dag kom en flodvåg ner via Gigjökull och ned i Markarfljót. Några flodvågor har kommit efter det.

Utbrottet har varit ett sprängutbrott, dvs. den heta lavan kommer strax i beröring med is och vatten och då kastas aska upp i luften. Askmolnet har spridit sig över stora delar av Europa och stoppat flygtrafik i flere dagar i Skandinavien och Mellaneuropa.

13.4.2010:
Utbrottet pågick i 23 dagar, från den 20 mars - 12 april 2010. Inget tyder nu på att utbrottet sätter i gång igen, men det har skett tidigare och ingen kan säga med säkerhet.

4.4.2010:
Sedan lördagen den 20 mars just före midnatt började ett vulkanutbrott i östra kanten av glaciären, på bergsryggen som heter Fimmvörðuháls. Utbrottet är mellan glaciärerna Eyjafjallajökull och Myrdalsjökull.
Under en tid har stor jordskalvsaktivitet pågått före utbrottet. Geologerna förväntade sig att ett utbrott var förestående, men det kom som en överraskning att utbrottet kom upp på Fimmvörðuháls, där som utbrott inte förekommit under den tid Island varit bebyggt från 874 e. Kr. Men området är aktivt och ett tiotals utbrott har dokumenterats i området efter istiden för ca 10.000 år sedan.
Nu den 4 april har utbrottet pågått i drygt två veckor och har karaktären av ett lavautbrott med lite asknedfall.
Utbrottet pågår nu i två olika vulkansprickor, men inom ett ganska begränsat område på Fimmvörðuháls.
Den populära vandringsleden över bergsryggen ligger precis över området där vulkanutbrottet är nu.

Läs de senaste nyheterna om utbrottet här...

Vulkanutbrottet 4.4.2010 Denna bild är tagen från Hvolsvöllur 4.4.2010.

5.3.2010:
Många jordskalv under glaciären. Läs mer...

26.2.2010:
Geologen Páll Einarsson vid väderlekstjänsten på Island säger att magmainströmning pågår nu under Eyjafjallajökull och det har pågått sedan årsskiftet. Vädertjänsten har en GPS mätstation vid Þorvaldseyri, som ligger precis söder om Glaciären vid sydkusten. Den har förflyttats 30 mm i sydlig riktning sedan årsskiftet och har också höjts upp.
Liknande rörelser har skett tidigare, 1994, 1999, sommaren 2009 och så nu. Mycket rörelse har varit den senaste veckan. Många jordskalv har också registrerats under glaciären.
“Det finns all anledning att vara på sin vakt”, säger Páll. “Men det finns inte orsak att göra mer av detta som det ser ut nu”, säger han. Myndigheterna har dock satt sitt folk i beredskap om mera skulle ske.

12.1.2010:
I morse uppmättes ett jordskalv på 3 grader på Richter skalan under Eyjafjallajökull. Väderlekstjänstens geologer säger, att under de två senaste veckorna har aktiviteten ökats i detta område.
Detta är tecken på magmaröresler i berggrunden under glaciären. Under juni - augusti 2009 var hög aktivitet i området. GPS mätningar visar att fjället och vulkanen rör si i sydlig ritkning, ca 1 cm under sommaren 2009.

Eyjafjallajökull är en av de största vulkanerna på Island. Vulkanen är ca 1660 m hög avlång i öst-västlig riktning. Sluttningarna är branta och bildade av vulkanutbrott under inlandsis (“tuff”). Över 500-600 m är lutningen mindre och över 900 - 1000 m höjd är vulkanen täckt av en glaciärhätta. På toppen av vulkanen är en liten caldera, dvs. en krater som sjunkit in. Den är ca 2 - 2,5 km i diameter. Denna caldera-krater öppnar sig mot norr och ner från den är glidglaciären Gigjökull, som når ända ned till låglandet. Vulkanen hade senast utbrott 1821-1823.

 

Laki och Lakagigar (Laki-kratrarna) och “Móðuharðindin”

Åren 1783 -1784 inträffade ett av de största vulkanutbrotten i världen i historisk tid. Då bildades de s.k. Lakagigarnir eller Laki-kratrarna. Det är en 25 km lång rad av kratrar i en vulkanspricka mellan Vatnajökull och Mýrdalsjökull. Kratrarna är nu fridlysta.

Utbrottet inleddes på pingstsöndagen den 8 juni 1783 och pågick till februari 1784. I utbrottet bildades ca 135 kratrar.

Lavan som rann ut från utbrottet täcker ca 580 kvadratkilometer stort område väster om Vatnajökull och väster, norr och öster om staden Kirkjubæjarklaustur. Volymen av lavan har beräknats till 12 - 14 kubikkilometer.

Effekterna av utbrottet blev förödande för Island och kanske också i Europa. Vintern som följde var en vargavinter i hela Europa, men särskilt på Island. 75% av boskapen dog och över 10.000 personer avled som en följd av utbrottet, främst p.g.a. hungersnöd. Nöden som följde efter utbrottet kallas på isländska “Móðuharðindin”. “Móða” betyder “dis” och namnet kan översättas som “nöden p.g.a. diset”. Det sägs att vulkanaskan hade effekter vida i Europa och Amerika. Medeltemperaturen lär ha sjunkit med en halv grad p.g.a. vulkanaskan och det finns de som hävdar att naturkatastrofen skapade missväxt och oro i Frankrike och att den franska revolutionen kunde ha utlösts bl.a. av vulkanutbrottet på Island.

Eldmässan
I sammanhanget är det spännande att nämna “Eldklärken” Jón Steingrímsson, som var präst vid Prestbakki (invid Kirkjubæjarklaustur) vid tiden för utbrottet.
Utbrottet, som började på pingstsöndagen den 8 juni, var mycket dramatiskt i inledningsfasen och flere gårdar blev under lavan. Söndagen den 20 juli 1783 höll han den omtalade “Eldmässan” i kyrkan på Prestbakki. Lavafloden hade då närmat sig Kirkjubæjarklaustur och man såg inte annat än att lavan skulle flöda in över samhället. Som genom ett under stoppade då lavafloden någon kilometer väster om samhället och det må kanske vara tack vare Jón Steingrímssons mässa den dagen.
Än i dag kan vi se kanten av lavafältet där som lavan stoppade 1783.
Vulkanutbrottet fortsatte dock ännu ett drygt halvår till februari 1784, men lär ha minskat i styrka efter juli 1783.

 

Vulkanutbrottet på Vestmannaöarna 1973

Heimaey1973Den 23 januari 1973, rätt efter midnatt, började ett dramatiskt vulkanutbrott på Heimaey (Hemön). Utbrottet kom utan egentliga förvarningar, dock hade utbrottet i Surtsey, rätt utanför ön pågått 1963-1967. En stor spricka öppnade sig just sydost om bebyggelsen och tidigt stod klart att utrbottet skulle få allvarliga konsekvenser för bebyggelsen och befolkningen. Vid den här tiden bodde ca 5.500 innevånare på ön. Redan den första natten hade man lyckats evakuera ca 4.000 personer, i huvudsak med fartyg, från ön och till fastlandet. Detta var möjligt tack vare att hela fiskeflottan låg i hamn p.g.a. oväder dagarna före. Men denna natt låg havet spegelblankt och alla fartyg kunde användas i evakueringen. Även flyg användes. Utbrottet pågick till den 3 juli samma år (1973).

Under de efterföljande veckorna flyttades en stor del av folks möbler och ägodelar bort från ön, men många hus blev offer för utbrottet, begravdes av den utflödande lavan , eller fattade eld av flygande och glödande lavastenar. Askan lade sig över samhället och många hus begravdes under aska. Man har beräknat att ca 400 hus förstördes.

Ingen människa omkom direkt av lava eller aska, men en person dog av kolmonoxidförgiftning - farliga gaser bildas alltid i vulkanutbrott - och han hade gått in i källarvåningen på sitt hus för att söka ägodelar, men kvävdes av de giftiga gaserna och syrebristen.

Efter utbrottet upphörde påbörjades återuppbyggnad och återflyttning till ön. I dag bor ca 5.000 personer åter på ön, som är den enda bebodda av de åtta öarna vid Vestmannaöarna.

Jordskalvsområdet vid Nordisland

Läs om senaste nyheter betr. vulkanisk aktivitet, bl.a. jordskalven på norra Island, här...

03.04.2013:
Jordskalvsoro öster om Grímsey - största skalvet hittills 5,4 på Richter

Grimsey130403Tidigt på natten den 2 april kom ett kraftigt jordskalv på 5,4 på Richter rätt öster om den nordliga ön Grímsey. Avståndet till ön var bara ca 15 km och skalvet kändes tydligt. Sedan dess har skalven fortgått oavbrutet och några har varit över 4 på Richter.
Skalvzonen ligger i en zon där kontinentalsprickan fortsätter från huvudön Island ut mot norr mot Ishavet. Natten mot den 3:e april förflyttade sig aktiviteten mot sydost, men fortfarande inom samma zon.

Området är ett känt jordskalvsområde, men det är drygt 10 år sedan motsvarande kraftiga skalv förekommit där. Den nu pågående jordskalvsserien har känts tydligt, särskilt på ön Grímsey, men också på nordlandet på Island, t.ex. i Húsavík, Dalvík och Akureyri.

Kartan här till vänster visar platsen för de många skalven. Varje grön stjärna markerar skalv större än 3 på Richter. Kartan är hämtad från www.vedur.is.

Ingen vulkanisk aktivitet har observerats, dessa skalv är uteslutande förorsakade av kontinentalplattornas rörelser i området.

Jag rapporterar mer här på webben om något mera intressant inträffar i området.

Oktober 2012:

Stor jordskalvsaktivitet har pågått sedan slutet av oktober vid Islands nordliga kust, rätt norr om Siglufjörður. Detta är ett känt jordskalvsområde, där sprickbälten i anslutning till kontinentalplattorna ligger. NordIsland 121024-0600Det är ett s.k. stressområde, där kontinentalplattorna rör sig i olika riktiningar. På kartbilden här intill visar pilarna hur plattorna rör sig i olika riktningar. Vid fördjupningen på havsbotten, “Eyjafjarðaráll” är en sådan skiljelinje och området västerom rör sig västerut och området österom rör sig österut. Fördjupningen är alltså en dal, en s.k. sigdal, som sjunker ned när resp. sida rör sig från varandra.

Stora skalv 1755 och 1872 - flodvågor

Vid detta område har flere stora jordskalv förekommit de senaste seklen. Den 11 september 1755 var ett mycket kraftigt skalv, troligen ca 7 på Richter i Skjalfandaflói (se den nedre kartbilden. Troligen förorsakade skalvet också en tsunami. Samtida berättelser berättar om stor förstörelse.

År 1872 inleddes en ny rad med skalv i Skjalfandiflói. Den 18 april på natten kom ett skalv på 6,5 och då jämnades samhället Húsavík med marken. 20 - 30 hus raserades och över 100 blev bostadslösa.

Dagen efter kände öboar på Flatey av ett skalv. Snart kom ett stort skalv, som man räknar med att ha varit 6,5. Öboarna märkte att havsvattnet flödade ut och såg att en flodvåg därefter sköljde upp på land innaför Flatey.

Flodvågor är således ett känt fenomen, åtminstone på norra Island.

Risk för tsunami?

Kan skalven nu förorsaka tsunami?

Tsunamis, eller flodvågor förorskade av jordskalv har förekommit och kan förekomma igen, åtminstone vid stränderna på Nordisland, i anslutning till sprickbältet som är norr om Siglufjörður. Nu råder “ovissotillstånd” med risk för jordskalv upp till 6,8 på Richter och under de rätta förhållandena kan ett sådant skalv utlösa en tsunami i området.

Tjörnes-området

Nordisland, Tjörnes brotabelti  Norr om Island fortsätter den kontinentalspricka, som går igenom hela Atlanten. Området kallas för “Tjörnes-bältet” och det är i huvudsak två huvudlinjer som kan skönjas. På kartbilden här intill, som är hämtad från vulkanbloggen som vulkanologen Haraldur Sigurðsson upprätthåller (www.vulkan.blog.is), ses hur jordskalven uppträder längs dessa linjer, De är de bruna prickarna, som markerar skalv. På kartan har man också markerat de stora skalv som föekommit i området. De är markerade med stjärnor och under stjärnan är årtalet och ovanför styrkan på Richterskalan.

Det är geologen Sabrina Metzger från Schweiz som har tagit fram kartan. Hon och hennes kolleger säger att uppbyggd spänningskraft i Tjörnes-bältet kan förorsaka skalv upp till 6,8 om hela spänningen lösgörs i ett skalv.

Sigurðsson ställer på sin blogg frågan: Vad händer om denna spänning lösgörs?
Han svarar: - Jo, det kommer ett stort skalv, som även kan påverka den norra delen av den östra vulkanzonen, som ligger genom huvudvulkancentra som Þeystareyki, Krafla och Askja. Det kan leda till att zonen rämnar med magmainströmning och vulkanutbrott liksom det skedde 1975 i Kraflaområdet och 1875 i Askja.

Spännande tider ligger framför oss, säger Sigurðsson.

 

 

05.12.2012:
Nu i december (5.12.2012) är läget ganska lugnt i området, men det förekommer ännu regelbundna skalv i området, men i allmänhet mindre än 2 på Richter-skalan.
Här kan man följa med på webben: http://en.vedur.is/earthquakes-and-volcanism/earthquakes/

 

[Per] [Við erum - Vi är] [Prjónasíða] [Guide] [Om Island] [Historia och nutid] [Geologi] [Reykjavik] [Geysrar] [Islandsnytt] [Om Island och EU] [Hörpulundur] [Åland] [Eyjafjallajökull 2010] [Vatnajökull 2011] [Katla] [Hekla] [Grönland] [ATS]

Ansvarig utgivare: Per Ekström
Skógarsel 15, 109 Reykjavík.   Sími/Tel: +354 - 588 4898. Gsm: +354 - 698 0822 (Per). per@per.is

Live webb-kameror på Island:
Telebolaget Míla har några webbkameror på kända platser på Island.

Islandsnytt
Läs nyhetsnotiser från Island

16-022en

Velkomin(n) á heimasíðu Kristbjargar og Pers.
Välkommen till Kristbjörgs och Pers hemsida
.
Kristbjörg er frv. grunnskólakennari, en líka handprjónakona.
Per er viðskiptafræðingur, en líka leiðsögumaður á Íslandi.
Við eigum heima í raðhúsi í Skógarseli 15 í Reykjavík.
Kristbjörg är f.d. grundskollärare, men också handarbetskvinna.
Per är ekonom, men också isländsk turistguide.
Vi bor vid Skógarsel 15 i Reykjavik.

Här kan Du finna allt möjligt. Nyheter från Island, Pers blogg, om yllehantverk och om Islands vulkaner och geologi, samt om guidetjänster på Island.Hör gärna av Dig om Du har kommentarer och synpunkter. Våra kontaktuppgifter är här i vänstra kanten.

free counters